Fakta om artros

Artros

Vad är artros

Artros är världens vanligaste ledsjukdom och orsakar framförallt smärta och minskad funktion. Exakt vad som gör att lederna gör ont vid artros vet vi inte idag, men däremot vet vi att artros påverkar brosket i leden negativt.

Brosket har till uppgift att bidra med en glidyta med låg friktion så att lederna kan användas utan att haka upp sig, men också att fördela den belastning som riktas mot leden när vi använder den, så att en del av leden inte blir mer belastad än en annan.

Eftersom artros leder till att brosket sakta bryts ned är det därför inte så konstigt att knäna blir stela och börjar göra ont när de drabbas.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Riskfaktorer

Det finns flera riskfaktorer för artros. Med riskfaktorer menar vi olika saker som spelar en roll i om, när och hur snabbt artros utvecklas. Några av dem går att påverka medan andra har att göra med arv eller hur din kropp ser ut.

En av de stora bovarna är mer kroppsvikt än du kan bära upp. Det här behöver inte nödvändigtvis betyda att övervikt är en riskfaktor, utan det kan handla om en smal person som inte har tillräckligt starka muskler. Det handlar alltså om ett samband mellan kroppsvikt och muskelstyrka: ju mer kroppsvikt du har, desto starkare muskler behöver du.

Hur du belastar dina leder spelar också en roll i utvecklingen av artros. Om du exempelvis har ett arbete som innebär mycket sittandes på huk så belastar du leden när den är helt böjd, vilket försätter musklerna i viloläge och gör att all kroppsvikt hamnar på knäleden. Alla typer av belastning som innebär att någon av dina leder belastas när de är helt sträckta eller böjda ger den här effekten och ökar därmed risken för artros.

Även tidigare skador på en led kan öka risken för artros senare i livet. Detta gäller framförallt om korsbandet eller menisken i knät skadas. Den här typen av skador leder inte bara till instabilitet i leden, utan även att den som drabbas inte längre kan vara lika aktiv. Tillsammans ger detta en ökad risk för artros i den led som skadats efter 10-15 år, vilket innebär att många drabbas av artros när de är så unga som 30-45 år.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Symtom

Symtomen på artros kommer ofta sakta över lång tid, men ibland kan en specifik situation då det plötsligt blir värre vara det som får en att söka vård. Annars är det vanligaste att den led (eller de leder) som drabbats gör mer och mer ont, främst vid belastning. Allt eftersom blir leden stelare och svårare att använda som vanligt, framförallt efter en stunds stillasittande. Med tiden kan den drabbade leden börja göra ont även i vila.

Många som får artros upplever svårigheter att ta på sig strumpor, ta sig in och ut ur bilen, gå i trappor och resa sig från sittande. Om artrosen sätter sig någonstans i handen blir det svårare att knäppa knappar eller öppna burkar. Oavsett vilken led som drabbas blir vardagslivet en utmaning, eftersom det är just vardagliga sysslor som blir svårare.

Svullnad och lätt värmeökning kring den eller de leder som drabbats är inte helt ovanligt och är inte heller farligt. Oftast går den över snabbt, men du kan påskynda läkningen genom att försiktigt böja och sträcka på leden. Kom bara ihåg att göra det utan extra belastning.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Diagnos

Traditionellt har diagnosen artros ställts till största delen med hjälp av röntgen och det är än idag en vanlig uppfattning att det är så diagnosen bör ställas. Men enligt både Socialstyrelsens riktlinjer och internationell forskning bör artros ses som en klinisk diagnos.

Det innebär att artrosen fastställs med hjälp av en sammanfattning av sjukdomshistoria, ledfunktion och smärtbild. Det handlar om att bedöma saker som hur ont personen har, om smärtan påverkar vardagslivet eller andra aktiviteter och hur stabila lederna är. Det är också vanligt att titta på olika riskfaktorer och ha dem i åtanke för att ställa diagnosen (läs mer om riskfaktorer ovan).

Diagnosen artros kan ställas av olika personer med relevant kompetens: en fysioterapeut (tidigare kallat sjukgymnast), en ortoped eller en allmänläkare. Vanligast är att den ställs av någon av de två förstnämnda grupperna.

En fysioterapeut har tre års utbildning med fokus på kroppen och dess funktion. En fysioterapeut kan, förutom att behandla, både ställa diagnos och skicka remiss om någon annan form av kompetens behövs. Fysioterapeuten finns även som stöd under behandlingens gång, oavsett vem som ställer diagnosen.

En ortoped är en läkare som har specialiserat sig på skador och besvär från rörelseapparaten. I det inkluderas exempelvis skelettet, muskler och senor. Ortopedi är en kirurgisk specialitet vilket innebär att ortopeden framförallt diagnostiserar för att avgöra behovet av operation. Vid behov av ytterligare utredning eller icke-kirurgisk behandling skickar ortopeden en remiss - vanligen till en fysioterapeut.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Olika typer av artros

Knäledsartros

Knäledsartros tar sig uttryck på flera sätt. Första symtomet brukar vara att det gör ont i ena eller båda knäna vid belastning, men med tiden kan smärtan även komma även vid vila. Det är också vanligt att leden blir stel och svårare att använda.

Knäet drabbas väldigt ofta av artros, vilket beror på flera faktorer. Knäet har, till skillnad från exempelvis höften eller axeln, inte speciellt mycket muskler som omger leden, vilket innebär att den blir mindre skyddad och mer belastad. Dessutom är det väldigt vanligt att skada knäna, framförallt relaterat till sportutövning, vilket kan leda till artros senare i livet. Viktigt att komma ihåg är också att våra knän bär upp mycket av vår kroppsvikt. Detta innebär att belastningen på leden ökar och gör att sättet vi belastar leden på blir allt viktigare.

För att behandla artros i knäet är det viktigt att bygga upp benmusklerna så att de kan avlasta leden bättre. För somliga kan det också vara fördelaktigt att gå ned i vikt eftersom även det minskar belastningen på leden. Vid värre smärta kan receptfria smärtstillande läkemedel användas, men ha i åtanke att dessa endast påverkar symtomen och inte är en komplett behandling i sig självt. Du kan läsa mer om hur knäartros behandlas under ‘Behandling’.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Höftledsartros

Höftartros drabbar redan en stor del av befolkningen och andelen väntas öka. Som tur är går det dock att behandla sjukdomen bra utan biverkningar med hjälp av livsstilsförändringar (läs mer under ‘Behandling’).

Vanliga problem som många upplever som en följd av höftledsartros är att ta på strumpor eller ta sig in och ut ur bilen. Det är också vanligt att leden känns stel, speciellt efter en stunds sittande. Detta är helt ofarligt och i de flesta fall går det över vid rörelse.

Det är ännu inte helt klart vad som orsakar höftledsartros, men troligen rör det sig till stor del om medfödda förändringar. Liksom artros i andra leder kan höftledsartros också utvecklas som en följd av överbelastning av leden. Det kan komma av saker som övervikt, svaga muskler eller en arbetsställning som medför negativ belastning på leden. För mycket negativ belastning som pågår under lång tid gör att brosket i lederna sakta bryts ned, vilket är det som orsakar smärtan och den minskade rörligheten i höften.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Livsstilsbehandling

Träning

Alla leder i kroppen är beroende av att starka muskler omger dem. De både skyddar leden och gör den mer stabil. Du kan alltså både förebygga och förbättra artros genom att träna upp musklerna kring de leder du har problem med!

Det som är viktigt är förhållandet mellan din kroppsvikt och hur du bär upp den. Det är alltså mindre viktigt vad siffrorna på vågen visar - det handlar mer om att musklerna ska vara starka nog att bära upp vikten och därmed avlasta lederna. Det är alltså viktigare att vara stark än att vara smal.

Den träning som är rekommenderad vid artros är fysiska övningar som stärker musklerna utan att lägga för mycket belastning på den drabbade leden. Träningsprogrammet planeras ofta tillsammans med en fysioterapeut. I många fall utförs träningen också när en fysioterapeut kan se hur övningarna görs. Det är nämligen viktigt att övningarna görs på rätt sätt för att de ska få rätt effekt.

Andra träningsformer som passar de som drabbats av artros är exempelvis vattengymnastik, cykling, styrketräning, stavgång, simning och yoga. Det viktigaste är dock att du själv tycker att träningen är rolig, att den blir av och att det känns bra efteråt.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Vikt / kost

Ofta blir det lättare att minska mängden överflödigt kroppsfett med ökad fysisk aktivitet, men om en extra boost behövs så kan kosten vara ett steg i rätt riktning. Det är dock viktigt att komma ihåg att kosten inte bara är viktig i förhållande till kroppsvikt utan också till hur vi mår generellt. Överlag går det att säga att vi mår bra av mer grönsaker och frukt och mindre socker och färdigförpackad mat.

Om målet är att minska mängden kroppsfett kan det vara en idé att sitta ned med en dietist. Då kan dina nuvarande matvanor tas med i beräkningen, liksom din livsstil i övrigt. Undvik att följa färdiga kostplaner eller dieter utan försök istället att hitta ett sunt levnadssätt som passar dig i längden.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Arbetsställning

Eftersom artros smyger sig på under lång tid innebär det också att saker du gör varje dag påverkar hur sjukdomen utvecklas. Arbetsställning är ett typexempel på något som många av oss inte tänker på men som kan vara en riskfaktor för artros.

Dina leder mår exempelvis inte bra av att jobba i helt sträckt eller böjt läge under längre perioder. Arbeten som innebär långa perioder av att sitta på huk eller stå på knä ökar alltså risken för artros. Ett tungt arbete belastar alltså lederna, vilket gör att det dels är viktigt att ha starka muskler som kan avlasta dem, och dels att byta arbetsställning då och då.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Utbildning

Eftersom nyckeln till artros är förändringar i livsstil är det viktigt att förstå både sjukdomen och hur kroppen fungerar i övrigt för att kunna göra rätt sorts förändringar. Det är dessutom viktigt att lära sig vilka symtom som är ofarliga och hur de kan hanteras på ett bra sätt.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Läkemedel

Receptfria smärtstillande

Artros behandlas i första hand med hjälp av livsstilsförändringar och information, men ibland behövs komplement till träningen. Receptfria smärtstillande som du kan köpa i mataffären eller på apoteket fungerar ofta bra mot smärtan vid artros.

Om du har en dålig dag eller tycker det är svårt att klara av träningen kan du därför använda dig av exempelvis Alvedon, Ipren, Panodil eller Naprosyn. Dessa tillhör en grupp läkemedel som kallas NSAID. Om du vill veta mer om vilket läkemedel som just du bör använda kan du antingen fråga en läkare eller personalen på apoteket.

Tänk dock på att smärtstillande läkemedel bara behandlar symtomen vid artros och inte själva sjukdomen. Det är inte heller bra för kroppen att utsättas för läkemedel dagligen under lång tid, eftersom det inte bara är smärtan som påverkas utan även andra system i kroppen. Även om du tar smärtstillande bör du därför komplettera med att träna upp dina leder enligt ett program som är skonsamt för lederna. Prata gärna med en fysioterapeut för att lägga upp ett behandlingsprogram som passar din nivå.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Naturläkemedel

Det finns idag många olika naturläkemedel som sägs hjälpa vid artros, som exempelvis glukosamin eller nyponpulver. De trovärdiga studier som utvärderat resultatet av dessa ämnen har dock inte kunnat visa någon specifik effekt för varken smärta eller funktion. Socialstyrelsens riktlinjer anger att naturläkemedel inte bör användas som behandling vid artros av samma anledning.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Receptbelagda smärtstillande

Om smärtan vid artros är så pass påtaglig att det inte hjälper tillräckligt med receptfria läkemedel kan det vara lockande att börja snegla på starkare preparat. I många länder är det också vanligt att skriva ut starka, receptbelagda läkemedel mot smärtan vid artros. Dock är detta något som bör undvikas.

Eftersom kronisk smärta inte läker ut på samma sätt som en akut skada (exempelvis ett brutet ben) är det riskfyllt att börja äta starka smärtstillande då risken för vanebildande är hög. Dessutom har starka smärtstillande inte bättre effekt på smärtan vid artros än NSAID-läkemedel (dvs. receptfria smärtstillande som exempelvis Alvedon), vilket innebär att kroppen utsätts för högre risk utan högre utdelning.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Operation

Protes

En av de vanligaste typerna av operationer som vi utför i Sverige är insättning av protes i knä- och höftleder som en följd av artros. Det innebär att vi är duktiga på det, men det innebär inte att ingreppet är helt riskfritt.

Ingreppet går till som så att en helt ny, konstgjord led av metall och plast sätts in i benet vilket gör att symtomen av artrosen minskar eller försvinner helt. Trots att vi blir allt bättre på att utföra ingreppet och har allt bättre material till vårt förfogande kommer dock en protes aldrig att bli lika bra som en naturlig led. Det innebär att hårt idrottande och andra typer av hård belastning bör undvikas efter operationen.

Läkningen efter operationen tar tid - ibland upp till ett år - men ju bättre fysisk form den som undergår en operation är, desto snabbare kan funktionen återfås. Oavsett krävs det en period av rehabilitering med hjälp av fysioterapeutisk träning efter ingreppet för att bygga upp styrkan och rörligheten i benet igen.

Oavsett hur mycket som förbereds innan eller hur duktig den som utför operationen är så finns det alltid risker. Av den anledningen är protes inte det första steget i behandlingen av artros trots att det ger ett positivt utfall för de allra flesta och håller under lång tid.

Beslut om huruvida en operation bör genomgås tas tillsammans mellan den som har artros och deras ortoped.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Osteotomi

Personer som är unga och aktiva kan ibland bli aktuella för en osteotomi som behandling för artros. Om det är så att knäleden blir ojämnt belastad - dvs. att en sida av knäet tar emot mer belastning än den andra - så går det att jämna ut genom att ändra vinkeln på underbenet. Hjulbenthet ändras alltså till kobenthet. Det här ingreppet kräver inte att några främmande delar sätts in.

En osteotomi är inte en komplett behandling för artros, utan behöver kompletteras med andra typer av behandling. Dock kan det här mindre ingreppet göra att en större operation, som insättning av protes, kan skjutas upp med flera år.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Titthålskirurgi

Artroskopi, även kallat titthålskirurgi, är inte helt ovanligt att utföra på de som drabbats av artros. Detta är en typ av operation som utförs på knäet och ger bra resultat vid akuta meniskskador. Dock bör det här ingreppet inte användas vid artros.

Menisken kan förändras vid artros, men dessa förändringar är annorlunda från akuta skador och bör därför också behandlas annorlunda. Den här typen av operation har inte kunnat bevisats ge något positivt resultat vid artros vare sig det gäller smärta eller funktion.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Injektioner

Kortison

Det är inte helt ovanligt att artros behandlas med hjälp av injektioner av kortison i den drabbade leden, trots att Socialstyrelsen i sina riktlinjer anger att den här typen av behandling inte ska användas då andra typer av behandling ger bättre effekt med mindre risk. Dessutom är effekten mycket kortvarig.

Nyligen publicerades även en studie som visade att injektioner av kortison inte ger någon förbättring av smärtan vid artros, men att de däremot kan komma att skada brosket i lederna ännu mer. Injektioner av kortison är därmed inget bra alternativ för att behandla artros.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Hyaluronsyra

Enligt Socialstyrelsen bör injektioner med hyaluronsyra, även kallat tuppkamsextrakt, inte användas som behandling vid artros. Detta beror på att det inte går att påvisa någon effekt av den här behandlingen på vare sig höft- eller knäartros. Den eventuella förbättring som kan upplevas av ingreppet rör sig med största sannolikhet om placeboeffekt, dvs. inte någon verklig effekt utan en psykologisk som kommer av bara vetskapen om att någon typ av behandling har getts.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Hjälpmedel

Hjälpmedel att använda i vardagen

Vid artros kan det vara svårt att klara av vardagslivet eftersom aktiviteter som att ta på strumpor, öppna burkar eller gå promenader blir svårare. Och när behandlingen tar tid för att ge effekt kan det vara bra att ha hjälpmedel som går att ta till under tiden.

Vid artros i händerna finns det hjälpmedel för att öppna burkar, krossa tabletter eller hålla i pennor eller nycklar. Det finns också speciella verktyg för att laga mat, något som annars kan vara svårt när de små lederna i fingrarna gör ont och är stela. Vid artros i tummen finns det också speciella stödskenor, så kallade ortoser, som kan skapa extra stöd och minska smärtan.

För de med artros i ryggen finns griptänger som gör det lättare att plocka upp saker från marken när det är svårt att böja sig ned.

Vid artros i höften brukar det vara vanligt att problem uppstår med att ta på strumpor och ta sig in och ut ur bilen - men idag finns det hjälpmedel även för detta! Det finns flera typer av handtag som går att fästa såväl i bilen som hemma på väggen som gör det lättare att resa sig upp.

Om det är knäna som drabbats av artros brukar det största problemet vara att ta sig fram. Då kan det vara läge att ta hjälp av käpp eller kryckor så att det går att avlasta leden. I enskilda fall har forskning visat att vissa individer med artros och en snedställning i knät vara hjälpta av en ortos.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Andra orsaker till ledvärk

Infektioner

Vissa infektioner kan göra att du får ont i lederna även om det inte är det primära symtomet. Du kan till exempel märka av det om du är förkyld, febrig eller har en tarminfektion. Den här typen av ledvärk brukar försvinna samtidigt som sjukdomen, vilket innebär att den läker fort. Ibland kan infektionen dock sitta i under flera månader.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Ledgångsreumatism

Reumatoid artrit, som vi ofta kallar för ledgångsreumatism, börjar oftast i mindre leder (som händer eller fötter). Symtomen inkluderar förutom smärta också svullnad och ibland värme kring den drabbade leden. Det här är en inflammatorisk sjukdom som inte bara påverkar lederna utan som också kan skapa problem i exempelvis blodkärl eller lungsäcken.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Gikt / pseudogikt

Om du får plötsligt ont i dina leder kan det vara gikt. Den här sjukdomen kommer i attacker och drabbar oftast stortån, men fotleden, handleden, hälen och armbågen kan också påverkas. Oftast försvinner besvären efter bara några veckor. Pseudogikt påminner mycket om gikt men drabbar oftare knäleden.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Inflammatoriska systemsjukdomar

Vissa sjukdomar som ibland förväxlas med reumatism kan ge ledbesvär. Exempel på dessa kan vara SLE, som kan yttra sig på flera olika sätt och varierar från person till person, eller systemisk skleros, som påverkar bindväven. Även om de är allvarliga är de också ovanliga och brukar ge symtom från andra organ, så om ditt enda symtom är ledvärk behöver du inte oroa dig.


Börja minska din ledsmärta idag arrow

Andra sjukdomar

Flera andra sjukdomar kan ocksås ge ont i lederna, såsom diabetes, psoriasis, depression och olika tarmsjukdomar, men ledvärk är i de här fallen varken det första eller enda symtomet.


Börja minska din ledsmärta idag arrow