Operativ behandling vid artros
Operativ behandling vid artros är det sista steget i den så kallade behandlingspyramiden. En operation bör endast utföras när annan behandling inte gett tillräckliga resultat. Av alla som drabbas av artros är det endast cirka 10-20% som behöver opereras för sina besvär.
Grundbehandlingen är viktig
Grundbehandlingen vid artros som ska erbjudas alla patienter består av patientutbildning, träning och vid behov, viktminskning. Vid svåra smärtor kan så kallade tilläggsbehandlingar som till exempel smärtstillande läkemedel, kortisoninjektioner och hjälpmedel komplettera grundbehandlingen. En operation ska aldrig ses som en första åtgärd vid artros, utan som något som kan bli aktuellt för en patient som inte fått tillräcklig lindring av annan behandling.
De flesta behöver aldrig opereras
Idag vet man att endast cirka 10-20% av alla med artros behöver genomgå en operation för att minska smärtan och öka funktionen i den artrosdrabbade leden. För de resterande 80-90% är grundbehandlingen (i vissa fall i kombination med smärtstillande) tillräcklig för att förbättra livskvaliteten. Idag har färre än 20% av alla som drabbats av artros genomgått grundbehandlingen. Detta innebär troligen att ett stort antal patienter som blivit opererade för sin artros hade kunnat bli hjälpta av träning, utbildning och livsstilsförändringar och på så sätt kunnat undvika en operation.
För de flesta med svår artros ger en operation goda resultat, men det är viktigt att komma ihåg att inget ingrepp är riskfritt. Risker inkluderar infektioner eller blodproppar i samband med eller efter operationen. Det är en ortoped tillsammans med patienten som avgör behovet av kirurgisk behandling vid artros.
Protesoperation vid knä- och höftartros
En ledprotesoperation vid artros i knä- eller höft är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen som utförs i Sverige idag. Det innebär att leden byts ut mot en konstgjord led gjord av metall och plast. Protesen fästs i de flesta fall med hjälp av bencement. I normalfallet hos en fysiskt aktiv person håller en knä- och höftprotes livet ut om man får den i medelåldern. Endast mellan 5-10% behöver opereras på nytt efter 10-15 år. För att undvika en omoperation är det bra att vänta så länge det går innan man väljer att få insatt en konstgjord led.
Vid en höftledsoperation ersätts både ledskålen och ledhuvudet med proteser. Vid en insättning av en knäledsprotes ersätter man oftast alla ledytorna i knäleden. Det går också att sätta in en halvprotes eller delprotes i knät om det endast är den inre delen av knäleden som är drabbad. Båda ingreppen utförs av en ortopedläkare och tar oftast cirka 1-2 timmar. De flesta kan gå hem efter en dag eller två såvida inga komplikationer uppstått i samband med operationen.
Kom ihåg att en protes i knät eller höften kommer aldrig bli som ett nytt, friskt knä eller en ny höft. Däremot kan man bli smärtfri om man tar hand om sin nya led genom att träna regelbundet och på rätt sätt.
Osteotomi istället för knäprotes
Att sätta in en konstgjord led är inte det enda sättet att operera ett artrosdrabbat knä på. Ibland väljer ortopeden att göra en osteotomi (kil- eller omvinklingsoperation) istället. En osteotomi är en knäledsoperation där benet vinklas om för att avlasta den artrosdrabbade delen i knät. Denna typ av knäoperation brukar göras på patienter med artros på antingen insidan eller utsidan av knät eller på yngre patienter. En osteotomi vid knäartros kan skjuta fram eller stoppa behovet av en protesoperation.
Andra operationer vid artros
Tidigare utfördes ofta titthålskirurgi (artroskopi) vid artros i knät för att städa bort ojämnheter i leden och meniskerna. Denna operation rekommenderas inte längre då flera välgjorda studier har visat att ett träningsprogram ger lika bra effekt på symtomen.
En protesoperation görs även ibland vid artros i axeln, fotleden och fingrarna. Det finns dock flera andra sätt att operera en led på utan att sätta in en protes. Vilken operationsmetod som är lämplig beror på vilken led det är som är drabbad.
I mindre leder så som i tår och fingrar är det vanligast att man gör olika typer av omvinklingsoperationer och utnyttjar andra ledytor utan artrosförändringar. Man kan även steloperera om leden är mycket förändrad. En steloperation innebär att man avlägsnar brosket i leden och skruvat ihop ledyta mot ledyta så att benen växer ihop. Har man artros i tumbasen kan man göra en trapeziektomi, där man avlägsnar trapeziumbenet mellan tummen och handleden och ledar om tummen mot ett annat ben genom att flytta en sena. Vid artros i käken är det vanligt med artroskopi (titthålsoperation) för att spola käkleden och lösa sammanväxningar. Opererar man en artrosdrabbad stortå gör man oftast en cheilektomi, som går ut på att avlägsna benpålagringar (osteofyter) från tån.
Träning före och efter operation
Att opereras för sin artros innebär inte att man kan komma undan träningen. Att träna skjuter inte bara upp behovet av en operation utan förbättrar även resultatet efter operationen. Att vara fysiskt aktiv innan en ledoperation har flera fördelar. Preoperativ träning (det vill säga träning före en operation) minskar även risken för att drabbas av blodproppar och infektioner under själva ingreppet. Med hjälp av mer specifik preoperativ träning med ledning av en fysioterapeut kan man också påskynda rehabiliteringen efter operationen genom att stärka musklerna kring leden. Den som är i god fysisk form innan leden opereras har större möjligheter att återhämta sig snabbare och återgå till vardagsaktiviteter utan hjälpmedel.
På samma sätt som det är viktigt att träna innan en operation är det viktigt att fortsätta med sin träning efter ingreppet. Rehabiliteringen efter en operation sätts ofta igång direkt. Man får då övningar från en fysioterapeut eller arbetsterapeut som man kan göra på plats eller hemma för att hjälpa till med återhämtningen. För att långsiktigt få ut det bästa av sin operation, bör träningen bli en del av vardagen.
Rökning och operation
Något av det viktigaste man kan göra innan ett kirurgiskt ingrepp är att sluta röka. Rökning bromsar läkningen och ökar nämligen risken för sårinfektion, vilket är en av de allvarligaste riskerna med en operation. Därför rekommenderar sjukvården rökstopp i minst två månader innan och en månad efter operationen. Kanske är det ett bra tillfälle att sluta röka helt, då vanan påverkar allmänhälsan mycket negativt. Att ha ett bestämt mål att sikta på, såsom en operation, kan göra det lättare att sluta.
Smärta efter en protesoperation
Direkt efter ingreppet behandlas man med smärtstillande läkemedel. Den värsta smärtan i leden efter en protesoperation brukar ha minskat kraftigt redan efter bara några dagar, men stelheten kan sitta i under en längre tid. Symtomen lindras snabbare med hjälp av specifik träning och stretching. Därför bör man komma upp och röra på sig så snart som möjligt, vilket också minskar risken för blodproppar. Om man upplever smärta i höften eller knät igen några månader eller år efter operationen bör man kontakta sjukvården. Det kan nämligen röra sig om att protesen har blivit infekterad eller inte sitter fast ordentligt. Då kan det plötsligt bli svårt att gå igen, likt innan man fick protesen inopererad. Det är oftast yngre, aktiva personer som drabbas av dessa komplikationer.
Om smärtan beror på en infektion så blir området runt operationssnittet ofta varmt och rött. En infektion brukar uppstå relativt tidigt efter en operation. Detta kräver akut vård och behandlas med antibiotika och kirurgisk rensning av mjukdelar runt protesen. I vissa fall kan man även behöva byta protesen.
Hjälpmedel efter en protesoperation
Under en period efter knä- eller höftledsoperationen kan man behöva gå med kryckor eller något annat gånghjälpmedel för att avlasta den nyopererade leden. Det kan bli svårt att göra vissa rörelser, men det finns flera hjälpmedel som kan underlätta i vardagen. Har man opererat höften så ska man vara försiktig med att böja höftleden mer än 90 grader. Då kan man till exempel använda hjälpmedel som ett extra långt skohorn för att ta på sig skorna eller en griptång för att plocka upp saker från golvet.
Alternativ till operation
Att träna regelbundet, bibehålla god vikt och utbilda sig om ledsjukdomen är det bästa sättet att lindra artrossymtom och undvika eller uppskjuta en framtida operation. Har man besvär i en led är det viktigt att söka vård för att få en diagnos så snart som möjligt, då tidig diagnos innebär tidig behandling. Tidig grundbehandling av artros kan minska behovet för operation i framtiden.
Vet man inte hur man ska börja träna eller hur man ska träna på rätt sätt, finns det flera artrosskolor runt om i landet man kan anmäla sig till. En artrosskola erbjuder utbildning om sjukdomen samt handledd, individanpassad träning. Ett annat alternativ är att anmäla sig till en digital artrosskola där man kan få ett program med olika träningsövningar som man kan utföra hemma.
