Att ha ont i f\u00f6tterna n\u00e5gon g\u00e5ng i livet \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt, men ocks\u00e5 v\u00e4ldigt besv\u00e4rligt. D\u00e5 det \u00e4r v\u00e5ra f\u00f6tter som b\u00e4r upp hela v\u00e5r kroppsvikt utsatts f\u00f6tterna f\u00f6r mycket belastning som kan orsaka flera olika sm\u00e4rtsamma tillst\u00e5nd. Beroende p\u00e5 vad det \u00e4r som orsakat sm\u00e4rtan, kan det g\u00f6ra ont i olika delar av foten. <\/p>\n\n\n\n
Sm\u00e4rta i foten \u00e4r i de flesta fall ofarligt och \u00e4r oftast resultatet av \u00f6verbelastning. L\u00f6pning, l\u00e5nga promenader och \u00f6vervikt kan i l\u00e4ngden belasta f\u00f6tterna. \u00c4ven en stillasittande livsstil kan bidra till att man f\u00e5r ont i f\u00f6tterna. Fotsm\u00e4rta kan vara ett tecken p\u00e5 flera olika tillst\u00e5nd, som till exempel h\u00e4lsporre, hallux valgus eller h\u00e4lseneinflammation. <\/p>\n\n\n\n
Har du ont i foten beror det oftast p\u00e5: <\/p>\n\n\n\n
De flesta besv\u00e4ren i f\u00f6tterna kan behandlas med r\u00e4tt skor (skor med l\u00e5g klack, st\u00f6td\u00e4mpande sula och som ger tillr\u00e4ckligt med utrymme f\u00f6r foten) och anpassade skoinl\u00e4gg som avlastar foten. Har man v\u00e4ldigt ont i foten kan receptfria sm\u00e4rtstillande l\u00e4kemedel eller, beroende p\u00e5 besv\u00e4r, kortisoninjektioner<\/a> ge kortsiktig sm\u00e4rtlindring. En stukning eller vrickning av fotleden brukar l\u00e4ka av sig sj\u00e4lv, men f\u00f6r att minimera svullnaden kan man applicera n\u00e5got kallt p\u00e5 foten direkt efter skadan intr\u00e4ffat. Man kan ocks\u00e5 linda eller tejpa foten och fotleden f\u00f6r att ge stabilitet och minska sm\u00e4rtan. En fysioterapeut kan \u00e4ven vid vissa tillst\u00e5nd i foten hj\u00e4lpa till med specifika \u00f6vningar f\u00f6r att st\u00e4rka foten och avlastande tejpning. En del tillst\u00e5nd s\u00e5som hallux valgus, artros, hammart\u00e5, h\u00e4lseneinflammation och Mortons neurom, kan en ortoped operera. Operationerna har oftast god effekt.<\/p>\n\n\n\n Har man ont i \u00f6vre och\/eller undre delen av framfoten och i omr\u00e5det mellan andra och tredje eller tredje och fj\u00e4rde t\u00e5n, kan det vara ett tecken p\u00e5 Mortons neurom (ocks\u00e5 k\u00e4nt som Mortons sjukdom). Mortons neurom beror p\u00e5 att n\u00e4rliggande ben och ligament b\u00f6rjar trycka p\u00e5 nerven i foten som g\u00e5r ut i t\u00e5rna. Nerven hamnar d\u00e5 i kl\u00e4m och det uppst\u00e5r en svullnad av nerven som ger upphov till sm\u00e4rta. Vanliga symtom p\u00e5 Mortons neurom \u00e4r en br\u00e4nnande och sk\u00e4rande sm\u00e4rta i framfoten, fr\u00e4mst i t\u00e5rna. Det kan ocks\u00e5 k\u00e4nnas som att man har en liten sten som fastnat under foten mellan t\u00e5rna n\u00e4r man g\u00e5r. Ibland kan framfoten domna bort tillf\u00e4lligt. Tillst\u00e5ndet \u00e4r relativt vanligt och kan uppst\u00e5 i alla \u00e5ldrar. Det \u00e4r ofta resultatet av fr\u00e4mre plattfothet. Risken f\u00f6r att drabbas av Mortons neurom \u00f6kar med \u00e5ldern, allt eftersom det fr\u00e4mre fotvalvet blir nedtrampat. Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att individer som g\u00e5r mycket i h\u00f6gklackade, tr\u00e5nga skor eller helt platta skor drabbas av Mortons neurom. De flesta blir av med besv\u00e4ren genom att anv\u00e4nda en s\u00e5 kallad fr\u00e4mre pelott, ett skoinl\u00e4gg som avlastar framfoten. Att v\u00e4lja bekv\u00e4ma skor med l\u00e5g klack minskar risken f\u00f6r att tillst\u00e5ndet uppst\u00e5r igen. Vid sv\u00e5r sm\u00e4rta kan kortisoninjektioner ge sm\u00e4rtlindring.<\/p>\n\n\n\n Att ha ont i h\u00e4len \u00e4r ofta resultatet av l\u00e5ngvarig fel- eller \u00f6verbelastning. Har man h\u00e4lsm\u00e4rta som inte g\u00e5r \u00f6ver p\u00e5 ett par dagar kan det bero p\u00e5 en rad olika tillst\u00e5nd s\u00e5som slems\u00e4cksinflammation, uttrampad h\u00e4lkudde och Haglunds h\u00e4l. Tv\u00e5 av de vanligaste besv\u00e4ren \u00e4r dock h\u00e4lsporre och h\u00e4lseneinflammation.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4lsporre<\/strong><\/p>\n\n\n\n Plantarfaciit \u00e4r den vanligaste orsaken till ont i h\u00e4len. Sm\u00e4rtan tenderar att vara lokaliserad under foten, vid h\u00e4lens framkant och str\u00e5la fram p\u00e5 insidan av foten. Det \u00e4r vanligt att ha mest ont p\u00e5 morgonen n\u00e4r man g\u00e5r upp eftersom muskeln d\u00e5 \u00e4r kall. Vid l\u00e5ngvarigt obehandlad plantarfaciit \u00f6kar risken f\u00f6r att utveckla h\u00e4lsporre, som inneb\u00e4r kalkp\u00e5lagring p\u00e5 undersidan av h\u00e4lbenet.<\/p>\n\n\n\n L\u00f6pning p\u00e5 h\u00e5rt underlag (till exempel p\u00e5 asfalt) med felaktiga skor kan leda till utvecklandet av h\u00e4lsporre. Nedtrampade fotvalv \u00e4r dock den vanligaste orsaken till h\u00e4lsporre och g\u00e5r man mycket i platta skor och dessutom \u00e4r \u00f6verviktig, \u00f6kar risken f\u00f6r att drabbas av tillst\u00e5ndet. H\u00e4lsporre orsakas av att senan som g\u00e5r under h\u00e4len, plantarfascian, \u00f6verbelastas.\u00a0 Om tillst\u00e5ndet har orsakats av fysisk aktivitet som belastar f\u00f6tterna, b\u00f6r man t\u00e4nka \u00f6ver att v\u00e4lja en annan tr\u00e4ningsform (till exempel cykling). En fysioterapeut<\/a> kan annars hj\u00e4lpa till med specifika \u00f6vningar som man kan g\u00f6ra f\u00f6re eller efter fysisk aktivitet och \u00e4ven ge r\u00e5d om l\u00f6p- och g\u00e5ngteknik. R\u00e4tt skor och anpassade skoinl\u00e4gg kan avlasta h\u00e4len n\u00e4r man g\u00e5r. Andra behandlingar som kan ge lindring \u00e4r tejpning, stretch\u00f6vningar, st\u00f6tv\u00e5gsbehandling och vid starka sm\u00e4rtor, kortisoninjektioner.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4lseneinflammation<\/strong><\/p>\n\n\n\n Sm\u00e4rta i h\u00e4lsenan som ibland \u00e4ven str\u00e5lar till fotleden och vaden, brukar vara ett tecken p\u00e5 h\u00e4lseneinflammation. Sm\u00e4rtan blir oftast v\u00e4rre om man st\u00e5r p\u00e5 t\u00e5, eller precis efter att man har tr\u00e4nat och belastat f\u00f6tterna. En h\u00e4lseneinflammation \u00e4r egentligen resultatet av sm\u00e5 skador som uppst\u00e5r p\u00e5 h\u00e4lsenan vid tr\u00e4ning som inte l\u00e4ker. Namnet p\u00e5 tillst\u00e5ndet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r missvisande, d\u00e5 ingen inflammation f\u00f6rekommer. Den vanligaste orsaken till h\u00e4lseneinflammation \u00e4r l\u00e5ngvarig snedbelastning av foten. Behandlingar som lindrar h\u00e4lseneinflammation \u00e4r bland annat stegrad tr\u00e4ning, stretching, st\u00f6tv\u00e5gsbehandling och h\u00e4linl\u00e4gg. En fysioterapeut kan ocks\u00e5 tillhandah\u00e5lla specifika \u00f6vningar och tr\u00e4ningsprogram som bygger styrka i senan och benet.<\/p>\n\n\n\n Att ha ont under foten \u00e4r ett klassiskt symtom p\u00e5 \u00f6verbelastning eller felbelastning. G\u00e5r man l\u00e4nge i klackar till exempel kan man tillslut f\u00e5 v\u00e4ldigt ont under foten. \u00c4r man inte van vid att g\u00e5 eller springa och man g\u00e5r eller springer en l\u00e4ngre runda, kan man ocks\u00e5 k\u00e4nna v\u00e4rk under foten efter\u00e5t. D\u00e5liga skor med tunn sula, h\u00f6gt fotvalv, st\u00e5ende arbeten, graviditet och \u00f6vervikt belastar f\u00f6tterna och kan ge upphov till sm\u00e4rta under foten. Oftast g\u00e5r denna typ av sm\u00e4rta \u00f6ver efter en dag eller tv\u00e5. Skoinl\u00e4gg kan hj\u00e4lpa till att lindra sm\u00e4rtan.<\/p>\n\n\n\n F\u00e5r man en stark och br\u00e4nnande sm\u00e4rta i trampdynan som blir v\u00e4rre n\u00e4r man belastar foten, r\u00f6r det sig ofta om tillst\u00e5ndet metatarsalgi. Tillst\u00e5ndet \u00e4r vanligt bland individer som g\u00e5r mycket i h\u00f6gklackade skor. Behandlingen f\u00f6r metatarsalgi \u00e4r l\u00e5ga, bekv\u00e4ma skor och specialanpassade skoinl\u00e4gg. Vid sv\u00e5ra fall kan tillst\u00e5ndet opereras f\u00f6r att vinkla om metatarsalbenen.<\/p>\n\n\n\n Hallux valgus<\/strong><\/p>\n\n\n\n Hallux valgus \u00e4r en felst\u00e4llning av stort\u00e5ns grundled som g\u00f6r att stort\u00e5n trycker mot den andra t\u00e5n. Vanliga tecken p\u00e5 hallux valgus \u00e4r en stor h\u00e5rd kn\u00f6l p\u00e5 sidan av foten. Kn\u00f6len beror p\u00e5 att leden i stort\u00e5n buktar ut p\u00e5 grund av felst\u00e4llningen. Orsaken till felst\u00e4llningen \u00e4r ok\u00e4nd men tr\u00e5nga skor kan vara en bakomliggande faktor hos vissa. Det \u00e4r fr\u00e4mst kvinnor som drabbas av tillst\u00e5ndet och tillst\u00e5ndet har en stark \u00e4rftlighet bland kvinnor. Kn\u00f6len kan ibland g\u00f6ra ont och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r rymliga, bekv\u00e4ma skor viktiga att b\u00e4ra. Om kn\u00f6len orsakar mycket besv\u00e4r, kan man operera bort den. Ingreppet g\u00e5r ut p\u00e5 att kn\u00f6len s\u00e5gas av och t\u00e5n vinklas om s\u00e5 att den ligger rakt. En del v\u00e4ljer att opereras f\u00f6r kosmetiska anledningar.<\/p>\n\n\n\n Hammart\u00e5<\/strong><\/p>\n\n\n\n Hammart\u00e5 \u00e4r namnet p\u00e5 tillst\u00e5ndet n\u00e4r en eller flera t\u00e5r bredvid stort\u00e5n \u00e4r krokiga. Krokiga t\u00e5r beror f\u00f6r det mesta p\u00e5 artros i t\u00e5rna. Hammart\u00e5 \u00e4r vanligt i samband med hallux valgus, det vill s\u00e4ga m\u00e5nga har b\u00e5da tillst\u00e5nden samtidigt. Krokiga t\u00e5r brukar g\u00f6ra ont av att leden trycker mot skorna. Precis som vid hallux valgus, kan rymliga, bekv\u00e4ma skor och skoinl\u00e4gg minska trycket p\u00e5 t\u00e5rna och lindra besv\u00e4ren till en viss grad. Har man mycket besv\u00e4r kan tillst\u00e5ndet opereras. D\u00e5 kan man antingen avl\u00e4gsna en bit av benet i t\u00e5n eller fixera t\u00e5n med ett stift.<\/p>\n\n\n\n I foten finns 33 leder och tekniskt sett kan vilken led som helst drabbas av artros<\/a>. D\u00e4remot \u00e4r artros i foten<\/a> allra vanligast i stort\u00e5n. Artros i foten ger ofta symtom som sm\u00e4rta och stelhet, fr\u00e4mst efter fysisk aktivitet. Stelhet tenderar \u00e4ven att f\u00f6rekomma p\u00e5 morgonen. Foten kan ocks\u00e5 svullna upp och det \u00e4r vanligt att r\u00f6rligheten i foten p\u00e5verkas.Ont i fr\u00e4mre delen av foten<\/h2>\n\n\n\n
Ont i h\u00e4len<\/h2>\n\n\n\n
Ont under foten<\/h2>\n\n\n\n
Hallux valgus och hammart\u00e5<\/h2>\n\n\n\n
Artros i foten<\/h2>\n\n\n\n
<\/strong>Ofta kan man minska besv\u00e4ren med hj\u00e4lp av specifika fot\u00f6vningar fr\u00e5n en fysioterapeut f\u00f6r att st\u00e4rka musklerna i foten och \u00f6ka funktionen. Bekv\u00e4ma skor med specialanpassade inl\u00e4gg eller skor med rullsula kan avlasta foten n\u00e4r man g\u00e5r. Vid starka sm\u00e4rtor eller v\u00e4ldigt nedsatt funktion, kan kortisoninjektioner ge kortsiktig symtomlindring. Vid sv\u00e5r artros kan den drabbade leden dock beh\u00f6ver opereras. Cheilektomi, borttagningen av osteofyter, \u00e4r den vanligaste operationsmetoden vid artros i stort\u00e5n. En osteotomi, det vill s\u00e4ga en omvinkling av stort\u00e5n, kan ocks\u00e5 genomf\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\nPl\u00f6tslig sm\u00e4rta i foten<\/h2>\n\n\n\n