{"id":4909,"date":"2023-01-09T21:21:08","date_gmt":"2023-01-09T21:21:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.jointacademy.com\/se\/?p=4909"},"modified":"2023-08-08T09:22:16","modified_gmt":"2023-08-08T09:22:16","slug":"karpaltunnelsyndrom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.jointacademy.com\/se\/sv\/fakta\/diagnos\/karpaltunnelsyndrom\/","title":{"rendered":"Karpaltunnelsyndrom – orsaker, symtom & behandling"},"content":{"rendered":"\n

Karpaltunnelsyndrom \u00e4r ett ofarligt tillst\u00e5nd som uppst\u00e5r n\u00e4r medianusnerven, som l\u00f6per fr\u00e5n underarmen in i handen, blir ihoptryckt vid handleden.<\/p>\n\n\n\n

Kort om karpaltunnelsyndrom<\/h2>\n\n\n\n

Karpaltunneln \u00e4r en smal kanal som ligger mellan benen i handleden. I karpaltunneln finns bland annat medianusnerven, som ansvarar f\u00f6r att ge k\u00e4nsel till tummen, pekfingret, l\u00e5ngfingret och halva ringfingret. Vid karpaltunnelsyndrom blir utrymmet i karpaltunneln f\u00f6r tr\u00e5ngt och medianusnerven kommer i kl\u00e4m. Detta orsakar domningar och stickningarna i handen, fr\u00e4mst p\u00e5 natten. Karpaltunnelsyndrom drabbar cirka 4% av befolkningen och \u00e4r vanligast i medel\u00e5ldern.<\/p>\n\n\n\n

Hur st\u00e4lls diagnosen?<\/h2>\n\n\n\n

Karpaltunnelsyndrom \u00e4r en klinisk diagnos, det vill s\u00e4ga diagnosen baseras p\u00e5 sjukdomshistoria och kliniska fynd. Typiska fynd f\u00f6r karpaltunnelsyndrom \u00e4r domningar, stickningar eller v\u00e4rk i fingrarna som medianusnerven grenar ut i.  Det finns tv\u00e5 olika provokationstest, Phalens test och Tinels test, <\/em>som g\u00f6r det enklare f\u00f6r en fysioterapeut eller l\u00e4kare att fastst\u00e4lla diagnosen. Vid Phalens test, som g\u00e5r ut p\u00e5 att b\u00f6ja handleden ner\u00e5t, uppkommer domningar i handen efter 30-60 sekunder om karpaltunnelsyndrom f\u00f6religger. Ett positivt Tinels test utl\u00f6ser sm\u00e4rta och stickningar i medianusnerven vid l\u00e4tt knackning l\u00e4ngs nerven. <\/p>\n\n\n\n

Om os\u00e4kerhet r\u00e5der kring diagnosen kan en elektroneurografi utf\u00f6ras. Genom en elektroneurografi kan man unders\u00f6ka hur nerverna i handen fungerar.  Unders\u00f6kningen g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00e4sta sm\u00e5 elektroder p\u00e5 medianusnerven som skickar svaga elektroimpulser genom nerven. En elektroneurografi kan vara behj\u00e4lplig f\u00f6r att utesluta differentialdiagnoser s\u00e5som polyneuropati och cervikal rizopati.<\/p>\n\n\n\n

Riskfaktorer f\u00f6r karpaltunnelsyndrom<\/h2>\n\n\n\n

Oftast \u00e4r orsaken till karpaltunnelsyndrom ok\u00e4nd. D\u00e4remot finns det flera riskfaktorer som \u00f6kar risken f\u00f6r att drabbas av tillst\u00e5ndet. <\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 vanliga riskfaktorer \u00e4r \u00e5lder och biologiskt k\u00f6n. Karpaltunnelsyndrom drabbar vanligtvis personer mellan 40-60 \u00e5r. Det \u00e4r tre g\u00e5nger s\u00e5 vanligt att kvinnor drabbas av tillst\u00e5ndet \u00e4n m\u00e4n. <\/p>\n\n\n\n

Graviditet \u00f6kar ocks\u00e5 risken f\u00f6r karpaltunnelsyndrom. Dock brukar symtomen g\u00e5 \u00f6ver efter f\u00f6rlossningen. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven upprepat handarbete, \u00f6vervikt, handledsfrakturer och sjukdomar som diabetes, reumatoid artrit och hypotyreos \u00e4r riskfaktorer f\u00f6r karpaltunnelsyndrom. <\/p>\n\n\n\n

Vanliga symtom<\/h2>\n\n\n\n

Karpaltunnelsyndrom k\u00e4nnetecknas oftast av domningar och stickningar i handen, framf\u00f6rallt i tummen, pekfingret, l\u00e5ngfingret och ringfingret. Besv\u00e4ren brukar bli v\u00e4rre efter aktiviteter som innefattar b\u00f6jning av handleden. Man kan uppleva s\u00e5kallad sockerdricksk\u00e4nsla i h\u00e4nderna, framf\u00f6rallt p\u00e5 natten och p\u00e5 morgonen. K\u00e4nslan av en stickande eller avdomnad hand g\u00e5r oftast \u00f6ver genom att skaka handen.<\/p>\n\n\n\n

Andra vanliga symtom p\u00e5 karpaltunnelsyndrom \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n