Att ha ont i kn\u00e4leden \u00e4r vanligt. I de flesta fall \u00e4r orsaken uppenbar, s\u00e5som att man vridit sitt kn\u00e4 under sport eller \u00f6veranstr\u00e4ngt sig vid tr\u00e4dg\u00e5rdsarbete. Men ibland kan besv\u00e4ren komma smygande med belastningssm\u00e4rta, svullnad och stelhet. M\u00e5nga undrar d\u00e5 om det kan vara en meniskskada, eller om det kan r\u00f6ra sig om kn\u00e4artros. H\u00e4r f\u00e5r du hj\u00e4lp att reda ut tillst\u00e5nden.<\/p>\n\n\n\n
Kn\u00e4leden \u00e4r en komplex led med m\u00e5nga viktiga strukturer f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra en stark, stabil och r\u00f6rlig led. Detta inneb\u00e4r ocks\u00e5 att leden kan skadas vid olycksfall. Det kan uppst\u00e5 skador p\u00e5 menisker, sidoledband och korsband, men \u00e4ven p\u00e5 skelett, muskler och brosk. Dessa skador brukar s\u00e4llan vara s\u00e4rskilt sv\u00e5ra att hitta eftersom det oftast finns ett tydligt samband mellan olyckan och de uppkomna problemen. <\/p>\n\n\n\n
Det kan d\u00e4remot vara sv\u00e5rare att utl\u00e4sa om besv\u00e4ren kommer smygande n\u00e4r man n\u00e4rmar sig medel\u00e5ldern, vilket inte \u00e4r ovanligt. Med \u00f6kad \u00e5lder kan \u00e4ven v\u00e5ra leder drabbas av \u00e5ldersf\u00f6r\u00e4ndringar i form av artros<\/a> och degeneration av meniskerna. Dessa tv\u00e5 tillst\u00e5nd kan likna varandra v\u00e4ldigt mycket och kan f\u00f6rvirra b\u00e5de patienter, fysioterapeuter och l\u00e4kare.<\/p>\n\n\n\n Meniskerna \u00e4r en slags broskskivor som fungerar som st\u00f6td\u00e4mparna inne i kn\u00e4leden. Det finns en inre menisk och en yttre menisk. Man kan likna dem vid fj\u00e4drarna p\u00e5 en bil, och deras uppgift \u00e4r att skydda leden mot st\u00f6tar och d\u00e4mpa belastningen.<\/p>\n\n\n\n Den inre menisken \u00e4r st\u00f6rst och mest belastad. Det \u00e4r oftast h\u00e4r som meniskskador <\/a>uppst\u00e5r. Menisken kan skadas pl\u00f6tsligt vid till exempel ett belastat vridv\u00e5ld, s\u00e5som n\u00e4r en fotbollsspelare fastnar i gr\u00e4set med foten samtidigt som benet vrids. S\u00e5dana skador brukar ge belastningssm\u00e4rta, l\u00e5sningar och svullnad. Sm\u00e4rtan uppst\u00e5r enbart n\u00e4r menisken belastas, och inte i vilol\u00e4ge.<\/p>\n\n\n\n Med \u00f6kad \u00e5lder kan dock menisken bli sk\u00f6rare och trasas s\u00f6nder \u00e4ven av sm\u00e5 belastningar. S\u00e5dana skador skiljer man p\u00e5 och kallar f\u00f6r degenerativa meniskskador. De kallas s\u00e5 eftersom att de i de flesta fall inte ger n\u00e5gra symptom alls eller endast v\u00e4ldigt blygsamma symptom, s\u00e5som belastningsv\u00e4rk och stelhet, vilket kan vara v\u00e4ldigt likt artros. G\u00f6r man en unders\u00f6kning med magnetkamera p\u00e5 en helt frisk person \u00f6ver 45 \u00e5rs \u00e5lder utan kn\u00e4besv\u00e4r, kommer man \u00e4nd\u00e5 hitta mindre degenerativa meniskskador p\u00e5 cirka h\u00e4lften av helt symptomfria m\u00e4nniskor. Man kan allts\u00e5 s\u00e4ga att degenerativa meniskskador \u00e4r en del av det normala \u00e5ldrandet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Artros \u00e4r v\u00e4rldens vanligaste ledsjukdom och man r\u00e4knar idag med att var fj\u00e4rde m\u00e4nniska \u00f6ver 40 \u00e5r har artros. Artros i kn\u00e4leden<\/a> \u00e4r en av de vanligaste formerna av artros. Artros k\u00e4nnetecknas av stelhet och belastningssm\u00e4rta, \u00e5terkommande ledinflammationer med svullnad, samt vilov\u00e4rk efter aktivitet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Kn\u00e4artros kommer oftast smygande d\u00e5 det uppst\u00e5r l\u00e5ngsamt och gradvis \u00f6ver l\u00e5ng tid, men kan \u00e4ven debutera pl\u00f6tsligt vid en rej\u00e4l \u00f6veranstr\u00e4ngning, till exempel efter att man r\u00f6rt sig mer eller p\u00e5 ett s\u00e4tt man inte brukar.\u00a0<\/p>\n\n\n\n V\u00e5ra ledytor bekl\u00e4ds av ledbrosk som ska minska friktion i leden. Kn\u00e4artros inneb\u00e4r att ledbrosket har blivit \u00e5ldersf\u00f6r\u00e4ndrat och uttunnat och skadat, vilket g\u00f6r att brosket fungerar s\u00e4mre som som st\u00f6td\u00e4mpare. Denna process uppst\u00e5r n\u00e4r nedbrytningen av ledbrosket sker snabbare \u00e4n vad kroppens celler hinner reparera. Detta kan uppst\u00e5 av \u00f6verdriven fysisk belastning, speciellt n\u00e4r individen har f\u00f6r svaga muskler i f\u00f6rh\u00e5llande till sin kroppsvikt, men \u00e4ven som en f\u00f6ljd av en skada mot ledbrosket som skett m\u00e5nga \u00e5r tidigare.<\/p>\n\n\n\n ”Symptomen p\u00e5 degenerativ meniskskada och kn\u00e4artros kan vara v\u00e4ldigt lika, men det finns skillnader att ta fasta p\u00e5” – Christan Anker-Hansen, ortoped.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n Symptomen p\u00e5 just degenerativ meniskskada och kn\u00e4artros kan vara v\u00e4ldigt lika, men det finns skillnader. B\u00e5da tillst\u00e5nden ger belastningssm\u00e4rta, men meniskskador ger i princip aldrig vilov\u00e4rk p\u00e5 n\u00e4tterna eftersom de i regel endast g\u00f6r ont n\u00e4r den skadade delen av menisken belastas. Artros g\u00f6r ocks\u00e5 ont n\u00e4r det skadade ledbrosket belastas, men kan \u00e4ven v\u00e4rka efter en aktivitet, eller p\u00e5 n\u00e4tterna d\u00e4r man inte alls belastar leden. Denna skillnad \u00e4r viktigt att ta fasta p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n Meniskskador kan \u00e5 andra sidan ge mer symptom vid belastning, exempelvis l\u00e5sningar av leden n\u00e4r den skadade delen av menisken kan \u00e5ka in i leden och hindra r\u00f6rlighet. S\u00e5dana kn\u00e4l\u00e5sningar brukar man dock kunna l\u00f6sa genom att s\u00e4tta sig ned och lirka med kn\u00e4leden. Skulle detta inte lyckats kan en l\u00e4kare spruta lokalbed\u00f6vning in i leden f\u00f6r att ge en lokal och effektiv sm\u00e4rtlindring, s\u00e5 att man sm\u00e4rtfritt kan lirka ut leden.\u00a0<\/p>\n\n\n\n En degenerativ meniskskada och kn\u00e4ledsartros kan f\u00f6rekomma samtidigt. Detta h\u00e4nder ofta – degenererade menisker med sm\u00e5skador \u00e4r n\u00e4mligen en del i artrossjukdomen och att hela ledens reparationsprocess fungerar d\u00e5ligt. Vid l\u00e5ngt g\u00e5ngen artros \u00e4r i princip alltid menisken degenererad och skadad.\u00a0D\u00e5 kan det vara sv\u00e5rt f\u00f6r b\u00e5de unders\u00f6kande v\u00e5rdgivare och patient att s\u00e4kerst\u00e4lla vilket tillst\u00e5nd som dominerar. <\/p>\n\n\n\n Det kan vara aktuellt att unders\u00f6ka kn\u00e4leden med en r\u00f6ntgenbild eller en magnetkameraunders\u00f6kning, som kan p\u00e5visa mjuka skador som en meniskskada.\u00a0Det tillf\u00f6r dock s\u00e4llan n\u00e5gon information som inte patientens anamnes eller en fysisk unders\u00f6kning redan p\u00e5visat. En magnetkameraunders\u00f6kning kan i m\u00e5nga fall visa en missvisande meniskskada som inte har med patientens besv\u00e4r att g\u00f6ra, d\u00e5 det som tidigare n\u00e4mnt \u00e4r en naturlig del av \u00e5ldrandeprocessen. Dessutom behandlas b\u00e5de kn\u00e4artros och meniskskador p\u00e5 samma s\u00e4tt oavsett – n\u00e4mligen med anpassad fysioterapi<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Med fysioterapi g\u00e5r det att lindra besv\u00e4ren vid b\u00e5de artros och meniskskador. Tr\u00e4ning g\u00f6r att man bygger upp musklerna runt leden, vilket ger en starkare kn\u00e4led d\u00e4r musklerna kan ta den belastning som ledbrosket och meniskerna skulle tagit annars. D\u00e5 minskar sm\u00e4rta och stelhet, och man kan r\u00f6ra sig friare och mer bekv\u00e4mt i vardagen. N\u00e4r man tr\u00e4nar bildas dessutom n\u00e4ringsrik ledv\u00e4tska som kan hj\u00e4lpa till att reparera leden. Lederna m\u00e5r bra av att r\u00f6ra sig och tr\u00e4ning \u00e4r aldrig skadligt eller farligt om det g\u00f6rs p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Det b\u00f6r d\u00e4remot alltid ske under handledning av en fysioterapeut.\u00a0<\/p>\n\n\n\nVad inneb\u00e4r en meniskskada i kn\u00e4t?<\/h2>\n\n\n\n
Symptom p\u00e5 meniskskada:<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
\n
Akuta meniskskador<\/h3>\n\n\n\n
Degenerativa meniskskador \u00f6ver tid<\/h3>\n\n\n\n
Vad inneb\u00e4r kn\u00e4artros?<\/h2>\n\n\n\n
Symptom p\u00e5 artros i kn\u00e4leden:\u00a0<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
\n
\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan meniskskada och kn\u00e4ledartros?<\/h2>\n\n\n\n
Prim\u00e4ra skillnader vid kn\u00e4artros och degenerativ meniskskada:<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
\n
Unders\u00f6kning och r\u00f6ntgen av kn\u00e4leden<\/h3>\n\n\n\n
Hur hj\u00e4lper fysioterapi vid kn\u00e4problem?<\/h2>\n\n\n\n
Behandling f\u00f6r kn\u00e4artros<\/h3>\n\n\n\n