Menisken, eller meniskerna (d\u00e5 det finns tv\u00e5 i varje kn\u00e4led), best\u00e5r av tv\u00e5 halvm\u00e5neformade broskskivor. Dessa fungerar som kn\u00e4ets st\u00f6td\u00e4mpare och stabiliserar leden under r\u00f6relse. \u00c4ven om dessa broskskivor utg\u00f6r ett v\u00e4lfungerande system \u00e4r det l\u00e4tt att dra p\u00e5 sig en meniskskada. S\u00e4rskilt idrottsut\u00f6vare inom kontaktsporter, s\u00e5som fotboll och handboll, ligger i riskzonen. F\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 menisken kan dock ocks\u00e5 uppst\u00e5 efter l\u00e4ngre tids \u00f6verbelastning, s\u00e5 kallade degenerativa meniskskador. S\u00e5dana degenerativa meniskskador \u00e4r ofta en del i artros, vilket inneb\u00e4r att \u00e4ven kn\u00e4ledens ledbrosk blir uttunnat. Som tur \u00e4r finns det specifikt utformad rehab vid meniskskador. Det finns ocks\u00e5 specifik handledd tr\u00e4ning vid degenerativa meniskskador och artros.<\/p>\n\n\n\n
Det finns flera orsaker till att menisken skadas. Eftersom menisken fungerar som en st\u00f6td\u00e4mpare som f\u00f6rdelar belastningen p\u00e5 sj\u00e4lva kn\u00e4leden s\u00e5 uts\u00e4tts den i h\u00f6g grad f\u00f6r slitage. Skador kan t.ex. uppst\u00e5 om kn\u00e4leden uts\u00e4tts f\u00f6r en pl\u00f6tslig okontrollerad belastad vridr\u00f6relse, s\u00e5som av en idrottskada eller vid ett felaktigt hopp. Om menisken skadas s\u00e5 allvarligt att det uppst\u00e5r en spricka i den, en s\u00e5 kallad meniskruptur, kan sm\u00e4rta uppst\u00e5 vid belastning av kn\u00e4leden, framf\u00f6rallt vid vridr\u00f6relser. Den skadade biten kan ocks\u00e5 fastna i kn\u00e4leden. Detta ger typiska l\u00e5sningar och upphakningar som kan komma n\u00e4r man b\u00f6jer kn\u00e4leden. Typiska symtom p\u00e5 att menisken har skadats \u00e4r belastningssm\u00e4rta vid r\u00f6relser d\u00e4r man b\u00f6jer kn\u00e4leden och samtidigt vrider kn\u00e4t. Man m\u00e4rker det exempelvis ofta n\u00e4r man g\u00e5r i trappor eller s\u00e4tter sig p\u00e5 huk.<\/p>\n\n\n\n
Ibland uppst\u00e5r ocks\u00e5 svullnad av det skadade kn\u00e4t d\u00e5 kroppen bildar mer ledv\u00e4tska f\u00f6r att sm\u00f6rja upp den irriterade menisken. Meniskskador kan drabba m\u00e4nniskor i alla \u00e5ldrar. De som fr\u00e4mst ligger i riskzonen \u00e4r dock yngre, aktiva idrottsut\u00f6vare och individer som under en l\u00e4ngre tid utsatt kn\u00e4n och andra leder f\u00f6r h\u00f6g och regelbunden belastning.<\/p>\n\n\n\n
Degenerativa meniskskador uppst\u00e5r ist\u00e4llet ofta som en del av artros till f\u00f6ljd av l\u00e5ngvarig \u00f6verbelastning. Detta uppst\u00e5r fr\u00e4mst hos lite \u00e4ldre individer. Menisken blir n\u00e4mligen sk\u00f6rare med tiden och sprickor kan d\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5 l\u00e4ttare. <\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga som \u00e4r vana vid att tr\u00e4na ofta kan k\u00e4nna sig frustrerade vid en meniskskada. Det \u00e4r n\u00e4mligen viktigt att vara f\u00f6rsiktig med tr\u00e4ningen under l\u00e4kningen f\u00f6r att undvika on\u00f6diga risker som f\u00f6rv\u00e4rrar tillst\u00e5ndet. Vid akut skada b\u00f6r all form av tr\u00e4ning upph\u00f6ra under en period och ers\u00e4ttas av rehab\u00f6vningar. S\u00e5dan Rehabiliterande tr\u00e4ning kan man f\u00e5 hos en fysioterapeut. Detta \u00e4r gynnsamt som en del i l\u00e4kningsprocessen. F\u00f6r att f\u00e5 r\u00e4tt typ av behandling och undvika att sm\u00e4rtan blir v\u00e4rre \u00e4r det alltid bra att f\u00e5 en diagnos.<\/p>\n\n\n\n
Personer med en skadad menisk b\u00f6r undvika att belasta kn\u00e4t i s\u00e5 stor m\u00e5n som m\u00f6jligt f\u00f6r att undvika sm\u00e4rta. Upplever man sm\u00e4rta och svullnad runt kn\u00e4leden b\u00f6r man kontakta l\u00e4kare eller fysioterapeut. Med hj\u00e4lp av olika tester och typisk sjukhistoria kan denne med all sannolikhet st\u00e4lla en korrekt diagnos. R\u00e5der os\u00e4kerhet om diagnosen eller om besv\u00e4ren \u00e4r l\u00e5ngvariga och operation \u00f6verv\u00e4gs g\u00f6rs ibland magnetkameraunders\u00f6kning, MR. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan man n\u00e4rmare kartl\u00e4gga meniskskadans omfattning. Behandlingen blir i regel rehabiliterande tr\u00e4ning hos fysioterapeut som i de flesta fall botar meniskskadan hos majoriteten av patienterna. L\u00e4kningstiden \u00e4r ofta flera m\u00e5nader. <\/p>\n\n\n\n
\u00c4r skadan allvarlig kan det bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp i form av artroskopi, \u00e4ven kallat titth\u00e5lsoperation. Ingreppet g\u00f6rs som en s\u00e5 kallad poliklinisk operation. Detta inneb\u00e4r att patienten kan l\u00e4mna sjukhuset samma dag. Under en artroskopi g\u00e5r det att reparera en spricka i menisken genom att sy den skadade delen, men i de allra flesta fall tar man bort de skadade delarna. Orsakas meniskskadan av artros \u00e4r detta dock inte ett l\u00e4mpligt ingrepp eftersom artrosen oftast dominerar symtomen och artros inte kan \u00e5tg\u00e4rdas med titth\u00e5lsoperationen. Idag avr\u00e5der man d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5n titth\u00e5lsoperation om det samtidigt f\u00f6religger artros. I dessa fall rekommenderar man ist\u00e4llet enbart handled tr\u00e4ning. <\/p>\n\n\n\n
Generellt sett \u00e4r en kn\u00e4operation endast ett alternativ efter att rehabilitering hos fysioterapeut inte givit resultat. Undantag g\u00e4ller stora traumatiska meniskskador med omedelbara l\u00e5sningar som ofta g\u00e5r direkt till operation p\u00e5 grund av de uttalade symptomen. Efter en operation kan man r\u00e4kna med normal kn\u00e4funktion efter cirka 4-6 veckor.<\/p>\n\n\n\n
Artros \u00e4r den vanligaste ledsjukdomen i v\u00e4rlden och orsakar symtom som obehag, stelhet och sm\u00e4rta. Ofta g\u00f6r det ont i kn\u00e4t b\u00e5de vid b\u00e5de r\u00f6relse och till slut \u00e4ven stillasittande. Artros utvecklas ofta efter en l\u00e5ngvarig och felaktig belastning p\u00e5 den drabbade leden. Sjukdomen kan dock ocks\u00e5 utvecklas som f\u00f6ljd av gamla skador – exempelvis en meniskskada. Detta kallas f\u00f6r posttraumatisk artros. Upplever man n\u00e5got av n\u00e4mnda symtom b\u00f6r man upps\u00f6ka en v\u00e5rdcentral f\u00f6r att f\u00e5 en diagnos.<\/p>\n\n\n\n