Höftens anatomi
Höften, eller närmare bestämt höftleden, är en av kroppens största leder. Den består av en så kallad kulled, vilket innebär att ledhuvudet ser ut som en kula. Det gör att leden kan röras åt alla håll, även om höften inte är lika rörlig som till exempel axelleden (som också är en kulled). Höftens anatomi består också av en skålled som är belägen i bäckenbenet. Det är här höftledskulan passar in. De båda ledytorna är dessutom klädda med ett lager brosk. Ledbrosket tillåter smidiga rörelser utan friktion och skyddar lederna. Utöver detta håller ledband, ledkapsel och muskler höftleden på plats. Detta stabiliserar höftleden och tillåter den att bära upp en stor del av kroppsvikten.
Belastning på höften
Höftleden är en av lederna i underkroppen som får arbeta hårt. Dessa leder bär nämligen upp hela kroppsvikten när vi går och står. Om belastningen blir för hög eller om muskeln utsätts för monoton belastning under en längre tid kan muskler drabbas av överansträngning. På mikroskopisk nivå kan då mikrorupturer uppstå i muskeln och smärta kan uppstå. Behandlingen är att på kort sikt låta musklen vila och repareras, men på lång sikt är det viktigaste att lära sig belasta muskeln och området korrekt.
Om höften utsätts för hög belastning och dessutom felaktig sådan, till exempel daglig, tung belastning i en vriden position, kan artros utvecklas. Artros är en sjukdom som bryter ner brosket i leden och kan orsaka både smärta och stelhet. Det finns inget botemedel mot artros, men med hjälp av handledd och regelbunden träning kan man minska smärtan.
Bäckenbenet och höftbenen
Höften består av två huvudsakliga skelettdelar: bäckenet och lårbenet. Bäckenet består i sin tur av fyra olika symmetriska delar på höger och vänster sida. Dessa skelettdelar i bäckenet heter på svenska blygdbenet, sittbenet, det stora tarmbenet och korsbenet eller svanskotan. Dessa ben är alla platta och starka och förbinder överkroppen med underkroppen. Bäckenet skyddar också våra inre organ.
Bäckenet hålls ihop med starka leder – i ryggen i de så kallade sakroiliaka lederna och på framsidan den så kallade symfysen eller blygdbensfogen. Det är dessa bäckenleder som luckras upp när en kvinna är gravid och kroppen förbereder sig för förlossning.
Ljumsken
Höftens anatomi är komplicerad i form av flertalet muskler, ledband och en stram ledkapsel som håller ihop leden. Tack vare deras utformning kan vi röra på leden.
En struktur som sitter alldeles i närheten av höftleden är ljumsken. Denna utgörs av de veck som går mellan lår och buk. Ljumsken är i sig en komplex struktur som består av ledband och muskler.
Ljumsken är relativt känslig och musklena här kan exempelvis bli överansträngda om man inte är tillräckligt uppvärmd inför till exempel ett träningspass, vilket kan orsaka smärta. Den som har ljumskproblem kan uppleva en viss smärtlindring genom att stretcha höftböjarmuskeln. Bra att tänka på vid denna övning är att det ska dra men inte smärta.
Att operera höften
Höftleden är i stor utsträckning ansvarig för kroppens rörlighet i underkropen. Det innebär att en eventuell skada eller sjukdom i höften kan påverka resten av kroppen i hög grad. Särskilt rörligheten kan påverkas. Den som upplever värk och/eller stelhet i höften bör besöka en läkare eller fysioterpeut för att få en bedömning.
Hos den äldre befolkningen sker många höftoperationer då leder kan blivit gravt artrosförändrade och kan behöva bytas ut. Den som lider av långt gången artros, där träning inte ger tillräckligt bra resultat och smärtorna begränsar en stor del av det vardagliga livet, kan nämligen behöva operera höften som sista utväg. Operation innebär att höftleden ersätts med en protes i metall och plast.
