Artros – fakta, symtom, diagnos & behandling
Artros, eller osteoartrit som det också kallas, är världens vanligaste ledsjukdom. Över 500 miljoner människor världen över lever med artros. Men vad är artros egentligen? Vad händer i leden och vilka är de typiska symtomen för sjukdomen?
Vad är artros?
Artros kan drabba vilken led som helst i kroppen, men är vanligast i knä, höft, hand, axel och fot. Våra knän och höfter är viktbärande leder, vilket innebär att de utsätts för mycket kroppsbelastning. Detta är en stor anledning till varför artros ofta drabbar dessa leder. På grund av att vi lever allt längre och att antalet överviktiga i samhället ständigt stiger, ökar prevalensen av artros i världen varje år.
Varför får man artros?
Artros kan drabba vem som helst, men vissa riskfaktorer ökar risken:
- Behandlingsbara riskfaktorer: övervikt/fetma, långvarig monoton arbetsbelastning, belastning förenat med muskelsvaghet, ledskador.
- Icke-behandlingsbara riskfaktorer: ålder, gener (ärftlighet), biologiskt kön.
Artros kan också uppkomma till följd av ett akut trauma mot leden, särskilt vanligt bland elitidrottare. Cirka hälften av alla med knäskada utvecklar artros inom 15-20 år efter skadan.
Symtom på artros
Symtomen på artros kommer ofta smygande och kännetecknas främst av ledsmärta och stelhet. Symtomen kan debutera i samband med mindre trauma och i senare skeden kan vilovärk och nattvärk förekomma. Andra symtom är svullnad, ömhet och ibland rodnad runt leden. Vid knäledsartros försämras rörligheten och knät kan kännas stelt, särskilt på morgonen eller efter stillasittande. Höftartros ger ofta smärta i ljumsken som kan stråla ner till knät. Vid fingerartros kan fingrarna svullna upp och knutor kan uppstå på fingrarnas ytter- eller mellanleder.
Trots dessa symtom kan de flesta med artros fortsätta leva ett aktivt och ofta smärtfritt liv med rätt handledd träning.
Hur ställs diagnosen artros?
Artros är en klinisk diagnos, vilket innebär att den ställs utifrån patientens symtom, sjukdomshistoria och ledfunktion. Ibland kan olika funktionstester användas. En röntgen behövs sällan såvida det inte finns osäkerhet kring diagnosen. Artros kan diagnostiseras av en fysioterapeut eller läkare.
Så behandlas artros
Trots att artros är en livslång sjukdom, kan den behandlas effektivt med rätt information och handledd träning, som utgör grundbehandlingen. Viktkontroll vid behov är också viktigt. Regelbunden träning är den bästa ”medicinen” mot artros och kan hjälpa till att leva ett aktivt liv med mindre smärta.
Artros i olika leder
Artros kan drabba flera olika leder, men de vanligaste är:
- Knä: Artros i knät kännetecknas av smärta och stelhet, särskilt på morgonen eller efter stillasittande. Knät kan också låsa sig och knäppa eller knaka.
- Höft: Vid höftartros får man ofta smärta i ljumsken som kan stråla ner till knät.
- Hand: Vid fingerartros kan fingrarna svullna upp och knutor kan uppstå på fingrarnas ytter- eller mellanleder.
- Axel: Smärta och stelhet i axeln kan indikera artros.
- Fot: Smärta och stelhet i foten kan också vara ett tecken på artros.
Artros i viktbärande leder
Våra knän och höfter är viktbärande leder, vilket innebär att de utsätts för mycket kroppsbelastning. Detta är en stor anledning till varför artros ofta drabbar dessa leder. På grund av att vi lever allt längre och att antalet överviktiga i samhället ständigt stiger, ökar prevalensen av artros i världen varje år.
Folksjukdomen med ett stort mörkertal
Artros klassas som en folksjukdom på grund av dess höga förekomst. Ungefär 1 miljon svenskar har artros och man beräknar att omkring 25 % av alla vuxna över 40 år har fått diagnosen i en eller flera leder. Har man artros i tre eller fler leder samtidigt, talar man om generaliserad artros, vilket dock är ett relativt ovanligt tillstånd.
Det finns ett stort mörkertal bland befolkningen då många lever med artros utan att söka vård eller få behandling. Symtomen accepteras ofta som en del av åldrandet. Därför är utbildning om sjukdomen så viktigt, eftersom ökad kunskap om tidiga tecken spelar en stor roll för att behandla ledsjukdomen framgångsrikt.
Incipient, primär och sekundär artros
Begreppen incipient, primär och sekundär artros används sällan idag. Incipient artros beskriver begynnande artros på röntgen eller MR, oftast i ett tidigt skede utan eller med mycket lindriga symtom. Artros är en sjukdom som utvecklas över lång tid och i vissa fall kan man ha förändringar i leden långt innan smärta och stelhet uppträder. Diagnosen ska alltid fastställas utifrån patientens symtom, sjukdomshistoria och riskfaktorer, inte enbart röntgenfynd.
Hur påverkas leden vid artros?
Artros påverkar hela leden: brosk, ben, menisk, ligament, ledhinna och senor. Brosk, som täcker skelettändarna i leden, bryts ner snabbare än det byggs upp vid artros, vilket leder till stelhet och smärta. Exakt vad som orsakar denna process är inte helt klarlagt, men det är relaterat till olika riskfaktorer.
Kompletterande behandlingar vid artros
Kompletterande behandlingar som smärtstillande läkemedel och operation bör ses som tillägg till grundbehandlingen. Smärtstillande läkemedel bör inte ses som en långsiktig lösning på grund av riskerna vid frekvent användning. Kortisoninjektioner kan lindra smärtan temporärt men bör användas med försiktighet.
Operativ behandling vid artros
Kirurgi är en sista utväg när inget annat fungerar och symtomen är allvarliga. Endast 10-20 % av alla med artros har behov av operation. Träning är viktigt både före och efter operation för att minska riskerna och förbättra resultatet.
Vikten av tidig behandling vid artros
Många väntar med att söka vård för stela och värkande leder. Det är viktigt att kontakta vården vid ledbesvär för tidig diagnos och behandling, vilket är avgörande för att långsiktigt lindra symtomen.
Att träna när det gör ont
Det är inte farligt att träna med ledsmärta. En stillasittande livsstil förvärrar symtomen och ökar risken för andra kroniska sjukdomar. Smärta under träning är inte farligt så länge den går tillbaka inom 24 timmar.
Hjälpmedel vid artros
Vid svår knä- eller höftartros kan hjälpmedel som kryckor, käpp, knäskydd eller ortoser användas för att avlasta och stabilisera leden. Ergonomiska hjälpmedel kan underlätta vardagen för dem med fingerartros.
Förebygg artros
För att minska risken att drabbas av artros, se över riskfaktorer som ledskador, övervikt, fysisk inaktivitet och enformigt tungt arbete. Fysisk aktivitet hela livet hjälper till att förebygga ledsjukdomen.
