10 saker alla borde veta om ländryggssmärta

Här berättar vi hur det faktiskt ligger till när man har ont i ländryggen.

Får man ryggproblem av dålig hållning? Betyder ryggsmärta att det finns en skada? Missuppfattningarna kring ryggont är många. Med rätt kunskap ökar du chansen att få kontroll över ryggproblem och bli smärtfri. Här berättar vi hur det ligger till för den vanligaste formen av ryggbesvär.

Smärta i ländryggen är väldigt vanligt och drabbar de flesta någon gång. Det finns många övertygelser om ryggont, men inte sällan är de felaktiga och framförallt ohjälpsamma för den som är drabbad. 

Felaktiga övertygelser kan leda till att man känner mer rädsla och onödig oro. Man kan få ett negativt tankesätt kring om man kommer bli frisk, vilket till och med har visat sig kunna förlänga besvären. Det kan göra att man slutar delta i aktiviteter som man tycker är kul. Men faktum är att ryggen är en robust kroppsdel som klarar mycket, och smärtan är sällan allvarlig trots att det kan påverka vardagen.

1. Långvarig ryggsmärta kan vara obehagligt – men är sällan farligt.

Att ha ont i ryggen länge kan vara besvärligt och begränsande men är sällan farligt. Den vanligaste formen av ryggbesvär kallas ospecifik ländryggssmärta. Ospecifik betyder att man inte riktigt vet vad som orsakar smärtan, men den är godartad. Detta utgör ca 85 % av alla ryggproblem.

2. Att bli äldre är ingen orsak till ryggproblem.

Det är en vanlig missuppfattning att stigande ålder måste föra med sig ryggbesvär, eller automatiskt göra problemen värre. Men vetenskapliga studier har visat att det inte finns något samband mellan ryggont och högre ålder. Rätt behandling kan dessutom hjälpa lika bra oavsett ålder. 

3. Envis ryggsmärta är sällan kopplat till en skada.

Ryggen är en stark kroppsdel. Om du har råkat ut för en skada så läker vävnaden vanligtvis inom 3 månader. Om smärtan fortsätter längre så kan det finnas andra, bidragande faktorer till besvären. Sådana faktorer kan exempelvis vara stress och spänningar eller för mycket stillasittande. Det är även viktigt att komma ihåg att ländryggssmärta ofta uppkommer utan någon skada. 

4. Röntgen visar sällan orsaken till ryggsmärta.

Röntgen är sällan hjälpsamt för att hitta orsaken till ryggproblem och används endast vid speciella fall. Många kan ha ont i ländryggen utan att man hittar något röntgenfynd, och andra kan ha förändringar på röntgen men känner ingen smärta. 

5. Smärta vid träning betyder inte att du får en skada.

Det är ofarligt och helt normalt att känna viss smärta när du börjar röra på dig, och att det kan göra ont när du börjar träna med ryggbesvär. Detta brukar avta med tiden allteftersom du blir mer aktiv. Faktum är att träning är en av de bästa behandlingarna för att både förebygga och behandla ryggbesvär. 

6. Ryggsmärta är inte orsakat av dålig hållning.

Hur vi sitter, står och böjer oss skapar inte ryggproblem även om rörelserna i sig kan göra ont. En variation av rörelser och olika kroppsställningar är hälsosamt för ryggen. Det är ofarligt att slappna av i vardagliga rörelser.

7. Ont i ländryggen är inte orsakat av en ”svag mage”.

Svag bålstyrka skapar i sig inte ryggproblem. Faktum är att människor med ryggont tenderar att spänna magen som en skyddsrespons. Detta kan liknas vid att knyta näven efter att ha stukat sin handled. Det är viktigt att vara stark när musklerna behöver slås på och arbeta, men att vara spänd hela tiden är inte hjälpsamt. Att istället lära sig att slappna av i magen under vardagsaktiviteter kan hjälpa.

Läs mer: 3 praktiska tips för hur din rygg mår bättre på hemmakontoret

8. Ryggen slits inte ut av vanlig belastning och rörelser i vardagen.

På samma sätt som tyngdlyftning gör musklerna starkare, så gör också belastning och rörelse att ländryggen blir starkare och hälsosammare. Aktiviteter som löpning, vridmoment, att böja sig ner och lyfta är säkert så länge du börjar gradvis och övar regelbundet. 

9. Att smärtan blossar upp behöver inte betyda att du skadat dig.

Det kan vara obehagligt och smärtsamt när ryggbesvären blossar upp. Men det är sällan relaterat till någon skada i vävnaden. Vanliga triggers som utlöser besvären kan däremot vara:

  • För lite sömn
  • Stress
  • Spänningar
  • Oro och nedstämdhet
  • Inaktivitet 
  • Ovana rörelser

Att få kontroll över dessa faktorer kan hjälpa dig att förebygga besvären. Istället för att behandla ett smärtskov som en skada, försök att hålla dig lugn, slappna av och fortsätt röra på dig.

Läs mer om ryggskott

10. Injektioner, operationer och mediciner är sällan ett botemedel.

Injektioner, operationer eller starka smärtstillande är i längden inte särskilt effektiva behandlingsmetoder. De är dessutom inte helt riskfria och kan ha biverkningar. Anpassad träning är bättre alternativ för att få kontroll över sina ryggproblem och bli smärtfri.

Det finns hjälp att få för ryggsmärta

Man bör självklart ta sina ryggbesvär på allvar och få hjälp för att kunna må bättre. Det är bra att söka vård om smärtan blossar upp och inte ger med sig av sig själv på några veckor. Det är bevisat att handledd träning är en effektiv behandling som hjälper många. Här kan du få hjälp av en fysioterapeut som skapar ett anpassat program just för dig.

Med enkla, dagliga övningar går det ofta att få bukt med ländryggsproblem och ju längre du håller igång din träning, ju bättre kan du må långsiktigt.

Läs mer: 5 situationer där stress på arbetet kan ge dig ont i ryggen

Symtom att uppmärksamma – då ska du söka vård

Är din ryggsmärta inte övergående, mycket begränsade eller om du känner dig orolig rekommenderar vi alltid att du tar kontakt med din vårdcentral. Om du har något av följande i samband med dina ryggproblem, eller om dina besvär har uppkommit efter en olycka eller ett fall, sök vård omgående.

  • Du har domningar eller nedsatt känsel kring könsorgan.
  • Du har domningar, stickningar eller svagheter i benen.
  • Du har smärta i mage och bröstkorg.
  • Du har feber, infektion eller känner dig sjuk.
  • Du känner inte när du behöver gå på toaletten.
  • Du har en cancersjukdom.
Källor

O’Sullivan PB, Caneiro J, O’Sullivan K et al. Back to basics: 10 facts every person should know about back pain. British Journal of Sports Medicine 2020; 54:698-699.

O’Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Man Ther. 2005 Nov;10(4):242-55. doi: 10.1016/j.math.2005.07.001. Epub 2005 Sep 9. PMID: 16154380.

Behandla artros och ledsmärta direkt i mobilen

Kom igång