Meniskskada

Menisken, eller meniskerna (då det finns två i varje knäled), består av två halvmåneformade broskskivor. Dessa fungerar som knäets stötdämpare och stabiliserar leden under rörelse. Även om dessa broskskivor utgör ett välfungerande system är det lätt att dra på sig en meniskskada. Särskilt idrottsutövare inom kontaktsporter, såsom fotboll och handboll, ligger i riskzonen. Förändringar på menisken kan dock också uppstå efter längre tids överbelastning, så kallade degenerativa meniskskador. Sådana degenerativa meniskskador är ofta en del i artros, vilket innebär att även knäledens ledbrosk blir uttunnat. Som tur är finns det specifikt utformad rehab vid meniskskador. Det finns också specifik handledd träning vid degenerativa meniskskador och artros.

Få hjälp med ledsmärta direkt i mobilen

  • 5 minuter om dagen

  • Patientavgift 0 kr

  • Inga väntetider

Kom igång idag
4.7
10,000+ recensioner
100 000+ Patienter behandlade

Innehåll

Orsaker till meniskskador

Det finns flera orsaker till att menisken skadas. Eftersom menisken fungerar som en stötdämpare som fördelar belastningen på själva knäleden så utsätts den i hög grad för slitage. Skador kan t.ex. uppstå om knäleden utsätts för en plötslig okontrollerad belastad vridrörelse, såsom av en idrottskada eller vid ett felaktigt hopp. Om menisken skadas så allvarligt att det uppstår en spricka i den, en så kallad meniskruptur, kan smärta uppstå vid belastning av knäleden, framförallt vid vridrörelser. Den skadade biten kan också fastna i knäleden. Detta ger typiska låsningar och upphakningar som kan komma när man böjer knäleden. Typiska symtom på att menisken har skadats är belastningssmärta vid rörelser där man böjer knäleden och samtidigt vrider knät. Man märker det exempelvis ofta när man går i trappor eller sätter sig på huk.

Ibland uppstår också svullnad av det skadade knät då kroppen bildar mer ledvätska för att smörja upp den irriterade menisken. Meniskskador kan drabba människor i alla åldrar. De som främst ligger i riskzonen är dock yngre, aktiva idrottsutövare och individer som under en längre tid utsatt knän och andra leder för hög och regelbunden belastning.

Degenerativa meniskskador uppstår istället ofta som en del av artros till följd av långvarig överbelastning. Detta uppstår främst hos lite äldre individer. Menisken blir nämligen skörare med tiden och sprickor kan därför uppstå lättare. 

Träning vid meniskskada

Många som är vana vid att träna ofta kan känna sig frustrerade vid en meniskskada. Det är nämligen viktigt att vara försiktig med träningen under läkningen för att undvika onödiga risker som förvärrar tillståndet. Vid akut skada bör all form av träning upphöra under en period och ersättas av rehabövningar. Sådan Rehabiliterande träning kan man få hos en fysioterapeut. Detta är gynnsamt som en del i läkningsprocessen. För att få rätt typ av behandling och undvika att smärtan blir värre är det alltid bra att få en diagnos.

Åtgärder och rehab

Personer med en skadad menisk bör undvika att belasta knät i så stor mån som möjligt för att undvika smärta. Upplever man smärta och svullnad runt knäleden bör man kontakta läkare eller fysioterapeut. Med hjälp av olika tester och typisk sjukhistoria kan denne med all sannolikhet ställa en korrekt diagnos. Råder osäkerhet om diagnosen eller om besvären är långvariga och operation övervägs görs ibland magnetkameraundersökning, MR. På detta sätt kan man närmare kartlägga meniskskadans omfattning. Behandlingen blir i regel rehabiliterande träning hos fysioterapeut som i de flesta fall botar meniskskadan hos majoriteten av patienterna. Läkningstiden är ofta flera månader. 

Är skadan allvarlig kan det bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp i form av artroskopi, även kallat titthålsoperation. Ingreppet görs som en så kallad poliklinisk operation. Detta innebär att patienten kan lämna sjukhuset samma dag. Under en artroskopi går det att reparera en spricka i menisken genom att sy den skadade delen, men i de allra flesta fall tar man bort de skadade delarna. Orsakas meniskskadan av artros är detta dock inte ett lämpligt ingrepp eftersom artrosen oftast dominerar symtomen och artros inte kan åtgärdas med titthålsoperationen. Idag avråder man därför från titthålsoperation om det samtidigt föreligger artros. I dessa fall rekommenderar man istället enbart handled träning. 

När bör man operera?

Generellt sett är en knäoperation endast ett alternativ efter att rehabilitering hos fysioterapeut inte givit resultat. Undantag gäller stora traumatiska meniskskador med omedelbara låsningar som ofta går direkt till operation på grund av de uttalade symptomen. Efter en operation kan man räkna med normal knäfunktion efter cirka 4-6 veckor.

Artros som följd av meniskskada

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i världen och orsakar symtom som obehag, stelhet och smärta. Ofta gör det ont i knät både vid både rörelse och till slut även stillasittande. Artros utvecklas ofta efter en långvarig och felaktig belastning på den drabbade leden. Sjukdomen kan dock också utvecklas som följd av gamla skador – exempelvis en meniskskada. Detta kallas för posttraumatisk artros. Upplever man något av nämnda symtom bör man uppsöka en vårdcentral för att få en diagnos.

Fortsätt läsa om schlatterknä.

Få hjälp med ledsmärta direkt i mobilen

  • 5 minuter om dagen

  • Patientavgift 0 kr

  • Inga väntetider

Kom igång idag
4.7
10,000+ recensioner
100 000+ Patienter behandlade

Innehåll

Joint Academy Newsletter Joint Academy Newsletter

Testa din smärta

Se din risk för att ha eller utveckla långvarig ledsmärta

Ta testet
Joint Academy Newsletter Joint Academy Newsletter

Påbörja behandling

Behandla ledsmärta direkt i mobilen

Med Joint Academy får du ett personligt träningsprogram för att minska ledsmärta.

Ladda ner appen
Joint Academy Newsletter Joint Academy Newsletter

Våra behandlingar

Joint Academy erbjuder kliniskt bevisade behandlingar för ledsmärta

Alla behandlingar är framtagna för att hjälpa dig minska smärta och öka rörlighet.

Våra behandlingar