Artros i knät (gonartros) – symtom, diagnos & behandling
Vid artros i knät (gonartros) påverkas hela knäleden, det vill säga brosk, menisker, ligament, skelett och muskler. Detta kan orsaka både smärta och stelhet i knäleden som förvärras vid belastning.
Knät är en viktbärande led och symtom upplevs främst när man belastar leden. Har man artros i sitt knä är det därför viktigt att fokusera på att stärka musklerna runt knät för att minska belastningen på leden. Anpassade träningsövningar som tillhandahålls av en fysioterapeut är det bästa sättet att öka funktionen och minska smärtan i knät på.
Symtom vid artros i knät
Vanliga symtom på artros i knät är smärta och stelhet. Att gå, stå och resa sig från sittande ställning kan kännas både svårt och smärtsamt. I senare skeden av sjukdomen kan även vilovärk förekomma.
De vanligaste symtomen vid knäledsartros är:
- Smärta i knät, främst under eller efter belastning
- Stelhet
- Vilovärk, till exempel på natten eller efter fysisk aktivitet.
- Svullnad i knäleden efter fysisk aktivitet
- Gångsvårigheter
- Trötthet
Om du har symtom på artros i knät, kan det vara bra att uppsöka en fysioterapeut eller en läkare för att få rätt diagnos.
Riskfaktorer för artros i knät
Det finns en rad olika riskfaktorer som kan bidra till utvecklingen av knäledsartros. Riskfaktorer för knäartros som yrkesbelastning, övervikt och ledskador är så kallade påverkbara riskfaktorer. Riskfaktorer som inte kan påverkas är gener, biologiskt kön (kvinnor drabbas oftare än män) och ålder.
Forskning har visat att menisk- och korsbandsskador är riskfaktorer för knäartros. Unga personer som drabbas av artros har ofta råkat ut för en tidigare ledskada. Ledskador är vanligt förekommande inom kontaktsporter såsom fotboll och handboll.
Hur knäartros diagnostiseras
Traditionellt diagnostiserade man knäledsartros med hjälp av röntgenundersökning. Tyvärr är det fortfarande många som tror att en led behöver röntgas för att ställa diagnosen artros. Enligt Socialstyrelsen och omfattande forskning bör artros diagnostiseras av kunnig vårdpersonal genom en bedömning av patientens sjukdomshistoria, ledfunktion och smärtbild. Riskfaktorer bör också has i åtanke när diagnosen ställs.
Ibland utförs en MR-undersökning av det smärtsamma knät för att utesluta andra tillstånd. Detta görs endast om man misstänker att symtomen kan tyda på något annat än artros. Det är främst på yngre patienter man gör en MR om osäkerhet råder kring diagnosen.
Hur artros i knät behandlas
Grundbehandlingen vid knäartros är patientutbildning, träning och vid behov, viktkontroll.
Individuella övningar för knät bör tillhandahållas av en fysioterapeut. Det kan göras antingen fysiskt eller digitalt. Man kan till exempel anmäla sig till en artrosskola där man i grupp får både utbildning och specifika träningsövningar från en fysioterapeut. Vare sig man väljer att genomgå artrosbehandling fysiskt eller digitalt, bör övningarna ständigt anpassas utefter individens smärt- och funktionsnivå. Rätt övningar kan lindra smärta och öka rörlighet och funktion.
Andra behandlingsmetoder
Som ett komplement till grundbehandlingen, om du har mycket ont, kan receptfria smärtstillande läkemedel användas under korta perioder. Smärtstillande kan till exempel göra det lättare att komma igång med träningen. Det är viktigt att diskutera användningen av smärtstillande medel med din läkare för att undvika biverkningar och läkemedelsinteraktioner.
Kortisoninjektioner ges ibland som ett komplement till grundbehandlingen för att behandla svår artros i knät. Dessa injektioner ger endast kortvarig symtomlindring och ska alltid administreras av en erfaren specialist. Kortisoninjektioner ska användas med försiktighet och endast när artrossymtomen inte lindras med hjälp av regelbundna, anpassade knäövningar. Upprepade kortisoninjektioner kan skada brosket i leden och påskynda artrosutvecklingen.
Vissa upplever att knäortoser bidrar till att minska smärta och öka funktionen i knät, vilket gör det lättare att utföra vardagsaktiviteter.
Operation: den sista utvägen
Vid svåra symtom eller när grundbehandlingen inte gett tillfredsställande resultat, kan en operation bli aktuell. Det uppskattas dock att endast 10-20 % av alla patienter med knäartros behöver opereras med ledprotes. Även om en operation kan ge goda resultat för många patienter är det aldrig riskfritt. Alla operationer medför risk för att utveckla blodproppar och infektioner.
