Kosttillskott – hur fungerar det?
Det görs ofta reklam för kosttillskott i samband med artros och andra åkommor. När det gäller tillskott är det många som undrar om de egentligen hjälper. Detta är en komplex fråga, och här kommer vi ge bättre förståelse för hur det går till när forskningen försöker avgöra om ett preparat har positiv effekt för en sjukdom.
Krämpor i muskler, leder och skelett är åkommor som har bättre och sämre perioder, ofta utan synbar anledning. Det är komplicerat att vetenskapligt visa att tillskott har effekt mot sådana besvär, och det är många faktorer som måste tas i beaktning. För att få förståelse för processen är det bra att känna till lite bakgrund.
Inom biologin och forskningen finns viktiga begrepp som återgång till medelvärdet, normalfördelning, dos-respons, orsak och verkan samt placeboeffekt. Detta är alla faktorer som undersöks när man vetenskapligt testar naturläkemedel, liksom andra behandlingar. Här kommer vi förklara kort vad dessa begrepp innebär.
Återgång till medelvärdet
Ofta tar man preparat eller använder hjälpmedel när man har som mest besvär. Sannolikheten för att bli bättre då, är mycket större än att bli sämre. Om man blir bättre i samband med en behandling så kopplar man gärna ihop förbättringen med behandlingen. I själva verket kan det vara så att man skulle ha blivit bättre även utan behandlingen. Sådan förbättringen brukar kallas “återgång till medelvärdet”. De som har mer besvär har större sannolikhet att bli bättre, medan risken att bli sämre när man redan är dålig är betydligt mindre.
Normalfördelning
Normalfördelning används för att beskriva hur data är spridda runt omkring ett medelvärde. De flesta observationer samlas nära medelvärdet och färre observationer längre bort.
Låt oss beskriva begreppet “normalfördelning” utifrån hur länge vi förväntas leva. I medeltal är den förväntade livslängden 81 år för män och 85 år för kvinnor. Men det finns personer som lever både kortare och längre. På grund av olika faktorer, som gener och livsstil, varierar livslängden runt medeltalet. I vetenskapen finns det ingen helt säker sanning, det finns bara ett medelvärde som är det mest sannolika.
Dos-respons
Dos-respons betyder att om effekten av en behandling testats, blir nästa fråga vilken dos som är optimal. Under- eller överdosering ger kanske inget resultat, eller kan till och med vara skadligt. Frågor som ofta diskuteras som exempel på normalfördelning och dos-respons är exempelvis:
“Är det farligt att äta rött kött?”
”Är en liten mängd alkohol eller rökning också farligt?”
“När blir träning överträning?”
På dessa frågor finns inget enkelt svar. Arv, miljö och en mängd olika saker spelar en roll.
Placebo
En annan viktig aspekt att förstå när det kommer till läkemedelseffekter är placebo, ett fenomen som kan vara av största betydelse för utfallet. Placebo har en verkligt smärtlindrande effekt som inte är en följd av själva preparatet du tog, utan av bara vetskapen om att du fått någon typ av behandling. Placeboeffekten bidrar till den totala effekten av en behandling diskuteras ofta i samband med smärtlindring eller bättre mående.
Studier har visat att ett piller har högre placeboeffekt än ingen behandling alls, att ett färgat piller har högre effekt än ett vitt, att en spruta ger mer effekt än ett piller, och att en operation har högst placeboeffekt av alla behandlingar. Om man mår bättre av tillskott så kan det exempelvis bero på placeboeffekten.
Orsak och verkan
Samband mellan orsak och verkan är ett klassiskt exempel på när slutsatser ofta dras på felaktiga grunder. Exempel: i en klassisk studie undersöktes förhållandet mellan antal födda barn och tillväxten av storkar. Om sambandet man fann vore sant, så skulle man kunna tro att det är storken som kommer med barnen! För att studera orsak och verkan och få en korrekt slutsats behöver studien ha kontrollgrupp. Exempelvis: Hur många barn föds i områden där storkstammen inte ökat? Läs mer om kontrollgrupper i nästa stycke.
RCT: Randomiserad kontrollerad studie
Det är viktigt att studier som utförs på medicinska behandlingar håller hög kvalitet, så att man kan dra en korrekt slutsats om orsak till ett bra utfall efter behandling.
Den typ av studie som har högst bevisvärde är kontrollerade studier där man jämför resultatet från två patientgrupper, där varken patient eller behandlare vet vem som får vad under studien. I den så kallade behandlingsgruppen får patienter den faktiska behandlingen som ska testas, medan kontrollgruppen får en behandling som inte ska ha någon specifik effekt mot tillståndet. Patienter fördelas slumpvis till de två grupperna.
Sådana studier kallas RCT, randomiserad kontrollerad studie. När studien är klar jämförs resultatet för gruppen som fått aktiv behandling med kontrollgruppen för att avgöra hur stor effekt den testade aktiva behandlingen faktiskt hade. Med en kontrollgrupp, som ofta också blir förbättrad, har man möjlighet att avgöra om resultatet av behandlingen beror på placeboeffekt, normal förbättring av besvären och samtidigt orsakerna till förbättringen.
Kosttillskott och dess effekt
Om man har en åkomma letar man ofta efter en behandling med ett preparat med god effekt, gärna med innehåll av kroppsegna ämnen som oftast saknar biverkningar. Men generellt är många av tillskotten inte tillräckligt utvärderade inom forskningen, och effekten ibland svårvärderad. Om du upplever att kosttillskott hjälper dig så är det helt okej att fortsätta ta dem. Men det kan vara bra att veta att forskningen fortfarande kan vara osäker kring dess effekt, och hur komplicerat det kan vara att säga säkert om det fungerar bättre än ett placebopreparat.
Om du vill prova kosttillskott för din artros så har Joint Academy noggrant valt ut ett par som kan bidra till en god ledhälsa. Du hittar dessa i vår butik och kan alltid prata med din fysioterapeut om du är osäker. Nya studier, som Joint Academy kommer att bidra med för de tillskott vi har valt att erbjuda, kommer öka vår kunskap så att vi i framtiden bättre vet effekt och behov av dessa. Du kan alltid prata med din fysioterapeut eller behandlande läkare när du känner dig osäker.
