Artros i fingrarna – symtom, diagnos & behandling

Artros i handen drabbar väldigt ofta fingrarnas ytter- och mellanleder. Det är lätt hänt att man förväxlar artros i fingrarna med den reumatiska sjukdomen reumatoid artrit (RA), så det är viktigt att få en diagnos så tidigt som möjligt när man upplever symtom som smärta, stelhet eller nedsatt rörlighet i fingrarna. Båda tillstånden kan behandlas, men de behandlas på olika sätt. 

Symtom på artros i fingrarna

Artros drabbar oftast ytterlederna (DIP-lederna) och mellanlederna i fingrarna (PIP lederna). Även om inte lika vanligt, kan knoglederna (MCP-lederna) också drabbas av artros.

De vanligaste symtomen på fingerartros är:

• Smärtsamma eller ömma fingrar
• Stelhet
• Svullnad
• Nedsatt greppstyrka eller handfunktion
• Begränsad rörlighet
• Knutor (osteofyter)
• Förgrovning av fingrarna
• Krokiga fingrar

Med tiden blir symtomen oftast mer och mer uttalade. I senare stadier av ledsjukdomen kan fingrarna helt ändra form och bli sneda. Ibland bildas vätskefyllda svullnader (ganglion) eller andra godartade cystor på fingrarna. Dessa cystor bildas när leden producerar för mycket ledvätska. Cystor är inte detsamma som benutväxter.

Har du ont eller känner dig stel i fingrarna, är det bra att uppsöka en fysioterapeut, arbetsterapeut eller en läkare för att få en diagnos.

Heberdens och Bouchards knutor

Ett klassiskt symtom på svår fingerartros är att benutväxter (osteofyter) bildas på de drabbade lederna. Dessa hårda knutor eller knölar på fingrarna är i regel helt ofarliga, men kan påverka fingrarnas rörlighet och greppstyrka.

• Heberdens knutor – benutväxter som bildas på fingrarnas ytterleder (DIP-lederna). De är det vanligaste tecknet på långt gången fingerartros.
• Bouchards knutor – benutväxter som bildas på fingrarnas mellanleder (PIP-lederna). Dessa är mindre vanliga än Heberdens knutor.

Både Heberdens och Bouchards knutor är hårda benutväxter som uppstår när brosket i leden bryts ner, till skillnad från reumatiska noduli som är mjuka knölar under huden orsakade av reumatoid artrit. Knutorna utvecklas gradvis och kan inte försvinna av sig själva, men smärtan avtar ofta när benutväxten väl har bildats. Om du upptäcker nya knutor på fingrarna bör du uppsöka en läkare för att utesluta andra orsaker.

Knölar på fingrarna — artros eller reumatism?

Knölar på fingrarna vid reumatism beror vanligtvis inte på reumatoid artrit utan på artros. Vid artros bildas benutväxter (osteofyter) på fingrarnas ytter- och mellanleder, så kallade Heberdens och Bouchards knutor. Reumatoid artrit orsakar däremot främst svullnad och inflammation i lederna, inte hårda knutor. En läkare kan avgöra orsaken genom en klinisk bedömning.

Riskfaktorer för artros i fingrarna

Det finns flera riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av artros i fingrarna. De vanligaste riskfaktorerna är kvinnligt kön, ärftlighet och övervikt. Ärftlighet utgör ungefär 65% av risken för artros i fingrarna, fingerartros drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet och forskning har kopplat kroppsfettprocent till artros i handen. 

Andra riskfaktorer för fingerartros är bland annat en tidigare skada (frakturer, luxationer, ligamentskador), extremsporter som kräver mycket handstyrka (till exempel bergsklättring) och yrken som kräver repetitiva handrörelser (till exempel frisöryrket).

Hur fingerartros diagnostiseras

Traditionellt diagnostiserade man artros med hjälp av röntgenundersökning. Tyvärr är det fortfarande många som tror att en led behöver röntgas för att ställa diagnosen artros. Enligt Socialstyrelsen och omfattande forskning bör artros diagnostiseras av kunnig vårdpersonal genom en bedömning av patientens sjukdomshistoria, ledfunktion och smärtbild. Avancerad fingerartros är enkelt att diagnostisera eftersom fingrarna ofta är svullna och formförändrade.

En röntgenundersökning kan bli aktuell om patienten inte svarar på grundbehandlingen, eller vid svåra symtom när operativ behandling övervägs.

Hur artros i fingrarna behandlas

Grundbehandlingen vid fingerartros är patientutbildning i kombination med specifika övningar för händerna. Dessa övningar bör tillhandahållas av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut, antingen fysiskt eller digitalt. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter kan också ge praktiska råd om hur man lättare kan utföra dagliga aktiviteter med hjälp av olika hjälpmedel och ortoser. Det finns många olika hjälpmedel och ergonomiskt redskap som kan göra vardagen lite lättare för dig som har fingerartros. Till exempel finns det ergonomiskt utformade burk- och konservöppnare, saxar, tubklämmare och bestick.

Övningar för fingrarna bör alltid anpassas utifrån individens smärt- och funktionsnivå. Rätt övningar kan lindra smärta, öka greppstyrka och förbättra handfunktion. Ett exempel på en träningsövning vid artros i handen är att trä ett gummiband runt samtliga fingrar och därefter sträcka ut dem så långt det går. Ett annat är att krama en mjuk boll för att sedan släppa för att bygga styrka i handen.

Som ett komplement till grundbehandlingen, om smärtan är outhärdlig, kan receptfria smärtstillande läkemedel användas under korta perioder.  Du bör dock alltid diskutera användningen av smärtstillande medel med din läkare för att undvika biverkningar och läkemedelsinteraktioner.

Andra behandlingsmetoder

De flesta klarar sig väldigt bra i vardagen och lindrar sina symtom med hjälp av anpassade övningar för händerna. Däremot, om man upplever att ingen behandling gett tillfredsställande resultat kan en operation bli aktuell. Den vanligaste operationsmetoden för artros i fingrarna är steloperation. Ibland väljer ortopeden istället att utföra en protesoperation. De flesta operationer som görs i handen görs under lokalbedövning. Trots att många patienter upplever att en operation ger goda resultat, är ett ingrepp aldrig riskfritt. All kirurgi medför en risk för att utveckla infektioner.