Placeboeffekten – därför är den viktig vid artrosbehandling
Placebo och placeboeffekten är två ord som används ofta i dagligt tal, men de flesta tänker förmodligen inte så mycket djupare på deras betydelse. När det kommer till artrosbehandling kan det dock vara värt att fundera lite mer på dessa begrepp. De spelar nämligen stor roll när det kommer till att hitta effektiva behandlingsformer. För den enskilde individen kan det därför vara bra att känna till när man avgör vilken behandling man vill använda sig av.
En förklaring av placebo och placeboeffekten
Placebo är den icke-verksamma behandling som en patient får. Placeboeffekten är i sin tur den effekt som kan komma av den icke-verksamma behandlingen. Oftast är patienten inte medveten om att de får placebo. Senare studier har dock visat att placeboeffekten kan uppstå även om de är medvetna om att behandlingen de får inte har någon specifik effekt.
Ett vanligt exempel på placebo är sockerpiller. Dessa har ingen specifik effekt på en sjukdom, men trots det kan patienten uppleva en förbättring av sina symtom. Det handlar därmed om en psykologisk effekt. Det behöver dock inte handla om piller, utan även andra former av behandling. Studier har också visat att placeboeffekten ökar i takt med att den icke-verksamma behandlingen blir större. En placebo-injektion ger exempelvis större placeboeffekt än ett piller.
Hur placeboeffekten spelar roll vid forskning om läkemedel
De som forskar om läkemedel och andra typer av behandlingar är väl bekanta med placebo. I dessa kretsar pratar man också ofta om något som kallas för regression mot medelvärdet. Detta syftar till att ett värde som avviker från medelvärdet, antingen positivt eller negativt, rent statistiskt kommer att ligga närmare medelvärdet nästa gång man mäter. Detta fenomen uppstår oavsett om man förändrat någon av parametrarna i det man mäter eller inte. Detta innebär att en patient som är sjuk har större sannolikhet att bli bättre när de mår som sämst, jämfört med vad de har att bli sämre eller vara lika sjuka.
Regression mot medelvärdet är viktigt att känna till då behandling ofta ges när patienten är som sjukast. Om patienten blir bättre kort efter att behandlingen har getts drar man många gånger slutsatsen att förbättringen är en följd av behandlingen. Det är dock fullt möjligt, och till och med troligt, att patienten skulle blivit bättre även utan behandling.
Av den här anledningen bör man inte lita blint på studier med liten försöksgrupp. Trovärdiga studier har därför alltid en kontrollgrupp som får placebo. När studien avslutas jämförs resultaten hos den grupp som fick aktiv behandling med den grupp som endast fick placebo. Utifrån detta kan man avgöra hur stor effekt den testade aktiva behandlingen verkligen hade.
Därför är detta viktigt att känna till vid behandling av artros
Artros går i skov, det vill säga att man kan känna sig bättre eller sämre under olika perioder utan synbar anledning. Den som tar medicin mot artros gör troligen det under de sämre perioderna. Enligt det vi skrivit tidigare är då sannolikheten betydligt större att bli bättre än att bli sämre, rent statistiskt. Det kan betyda att man tar en medicin som man tror fungerar, trots att den inte har någon specifik effekt. Det är troligen detta som sker hos de som upplever en förbättring av naturläkemedel som inte har någon vetenskapligt bevisad effekt. Detta behöver dock inte innebära att det är dåligt att ta naturläkemedel. Det viktiga är att patienten mår bättre.
Läs mer om naturläkemedel vid artros.
Läs mer om behandlingar vid artros.
Den behandling som har stort vetenskapligt underlag är istället anpassad, handledd träning i kombination med patientinformation. Detta betyder att patienten bör utföra övningar tillsammans med en fysioterapeut (sjukgymnast) för att stärka musklerna kring den drabbade leden. Samtidigt får man information om varför träning är så viktigt och hur det påverkar kroppen. Den här typen av behandling erbjuds via artrosskolan eller hos fysioterapeut. Idag finns det även möjlighet att få behandlingen digitalt.
