Att ha ont i knäleden är vanligt. I de flesta fall är orsaken uppenbar, såsom att man vridit sitt knä under sport eller överansträngt sig vid trädgårdsarbete. Men ibland kan besvären komma smygande med belastningssmärta, svullnad och stelhet. Många undrar då om det kan vara en meniskskada, eller om det kan röra sig om knäartros. Här får du hjälp att reda ut tillstånden.
Knäleden är en komplex led med många viktiga strukturer för att möjliggöra en stark, stabil och rörlig led. Detta innebär också att leden kan skadas vid olycksfall. Det kan uppstå skador på menisker, sidoledband och korsband, men även på skelett, muskler och brosk. Dessa skador brukar sällan vara särskilt svåra att hitta eftersom det oftast finns ett tydligt samband mellan olyckan och de uppkomna problemen.
Det kan däremot vara svårare att utläsa om besvären kommer smygande när man närmar sig medelåldern, vilket inte är ovanligt. Med ökad ålder kan även våra leder drabbas av åldersförändringar i form av artros och degeneration av meniskerna. Dessa två tillstånd kan likna varandra väldigt mycket och kan förvirra både patienter, fysioterapeuter och läkare.
Vad innebär en meniskskada i knät?
Meniskerna är en slags broskskivor som fungerar som stötdämparna inne i knäleden. Det finns en inre menisk och en yttre menisk. Man kan likna dem vid fjädrarna på en bil, och deras uppgift är att skydda leden mot stötar och dämpa belastningen.
Symptom på meniskskada:
- Belastningssmärta i knäleden, oftast på insidan
- Svullnadstendens från återkommande inflammationer
- Låsningar eller knäppningar
- Svårigheter att vrida knäleden, t.ex. för att gå i trappor
- Ömhet när man trycker i ledspringan
Akuta meniskskador
Den inre menisken är störst och mest belastad. Det är oftast här som meniskskador uppstår. Menisken kan skadas plötsligt vid till exempel ett belastat vridvåld, såsom när en fotbollsspelare fastnar i gräset med foten samtidigt som benet vrids. Sådana skador brukar ge belastningssmärta, låsningar och svullnad. Smärtan uppstår enbart när menisken belastas, och inte i viloläge.
Degenerativa meniskskador över tid
Med ökad ålder kan dock menisken bli skörare och trasas sönder även av små belastningar. Sådana skador skiljer man på och kallar för degenerativa meniskskador. De kallas så eftersom att de i de flesta fall inte ger några symptom alls eller endast väldigt blygsamma symptom, såsom belastningsvärk och stelhet, vilket kan vara väldigt likt artros. Gör man en undersökning med magnetkamera på en helt frisk person över 45 års ålder utan knäbesvär, kommer man ändå hitta mindre degenerativa meniskskador på cirka hälften av helt symptomfria människor. Man kan alltså säga att degenerativa meniskskador är en del av det normala åldrandet.
Vad innebär knäartros?
Artros är världens vanligaste ledsjukdom och man räknar idag med att var fjärde människa över 40 år har artros. Artros i knäleden är en av de vanligaste formerna av artros. Artros kännetecknas av stelhet och belastningssmärta, återkommande ledinflammationer med svullnad, samt vilovärk efter aktivitet.
Knäartros kommer oftast smygande då det uppstår långsamt och gradvis över lång tid, men kan även debutera plötsligt vid en rejäl överansträngning, till exempel efter att man rört sig mer eller på ett sätt man inte brukar.
Symptom på artros i knäleden:
- Stelhet, speciellt efter en stunds vila av knät
- Belastningsvärk, oftast på insidan av knäleden
- Vilovärk efter aktivitet eller på natten
- Svullnadstendens från återkommande inflammationer
- Besvären går i skov med bra och dåliga perioder
- Krepitationer, det vill säga leden knakar när ledbrosket är helt borta
- Vid grav artros kan det bli benförgrovning då leden bygger på extraben
- Felställd knäled. Oftast hjulbenthet då ledbrosket blivit tunnare på antingen insida eller utsida
Våra ledytor bekläds av ledbrosk som ska minska friktion i leden. Knäartros innebär att ledbrosket har blivit åldersförändrat och uttunnat och skadat, vilket gör att brosket fungerar sämre som som stötdämpare. Denna process uppstår när nedbrytningen av ledbrosket sker snabbare än vad kroppens celler hinner reparera. Detta kan uppstå av överdriven fysisk belastning, speciellt när individen har för svaga muskler i förhållande till sin kroppsvikt, men även som en följd av en skada mot ledbrosket som skett många år tidigare.
”Symptomen på degenerativ meniskskada och knäartros kan vara väldigt lika, men det finns skillnader att ta fasta på” – Christan Anker-Hansen, ortoped.
Vad är skillnaden mellan meniskskada och knäledartros?
Symptomen på just degenerativ meniskskada och knäartros kan vara väldigt lika, men det finns skillnader. Båda tillstånden ger belastningssmärta, men meniskskador ger i princip aldrig vilovärk på nätterna eftersom de i regel endast gör ont när den skadade delen av menisken belastas. Artros gör också ont när det skadade ledbrosket belastas, men kan även värka efter en aktivitet, eller på nätterna där man inte alls belastar leden. Denna skillnad är viktigt att ta fasta på.
Meniskskador kan å andra sidan ge mer symptom vid belastning, exempelvis låsningar av leden när den skadade delen av menisken kan åka in i leden och hindra rörlighet. Sådana knälåsningar brukar man dock kunna lösa genom att sätta sig ned och lirka med knäleden. Skulle detta inte lyckats kan en läkare spruta lokalbedövning in i leden för att ge en lokal och effektiv smärtlindring, så att man smärtfritt kan lirka ut leden.
Primära skillnader vid knäartros och degenerativ meniskskada:
- Artros kan ge vilovärk efter aktivitet, vilket meniskskador sällan gör.
- Artros ger stelhet efter en stunds vila, meniskskador ger sällan igångsättningsstelhet.
- Ingen av tillstånden uppstår egentligen av en skada, men båda tillstånden kan förvärras av skador.
- Artros drabbar hela leden vilket betyder att man även kan få smärta från ledkapseln, benförgrovning och yttre felställning i knäleden.
Undersökning och röntgen av knäleden
En degenerativ meniskskada och knäledsartros kan förekomma samtidigt. Detta händer ofta – degenererade menisker med småskador är nämligen en del i artrossjukdomen och att hela ledens reparationsprocess fungerar dåligt. Vid långt gången artros är i princip alltid menisken degenererad och skadad. Då kan det vara svårt för både undersökande vårdgivare och patient att säkerställa vilket tillstånd som dominerar.
Det kan vara aktuellt att undersöka knäleden med en röntgenbild eller en magnetkameraundersökning, som kan påvisa mjuka skador som en meniskskada. Det tillför dock sällan någon information som inte patientens anamnes eller en fysisk undersökning redan påvisat. En magnetkameraundersökning kan i många fall visa en missvisande meniskskada som inte har med patientens besvär att göra, då det som tidigare nämnt är en naturlig del av åldrandeprocessen. Dessutom behandlas både knäartros och meniskskador på samma sätt oavsett – nämligen med anpassad fysioterapi.
Hur hjälper fysioterapi vid knäproblem?
Med fysioterapi går det att lindra besvären vid både artros och meniskskador. Träning gör att man bygger upp musklerna runt leden, vilket ger en starkare knäled där musklerna kan ta den belastning som ledbrosket och meniskerna skulle tagit annars. Då minskar smärta och stelhet, och man kan röra sig friare och mer bekvämt i vardagen. När man tränar bildas dessutom näringsrik ledvätska som kan hjälpa till att reparera leden. Lederna mår bra av att röra sig och träning är aldrig skadligt eller farligt om det görs på rätt sätt. Det bör däremot alltid ske under handledning av en fysioterapeut.
Behandling för knäartros
Många med artros kan bli smärtfria genom fysioterapi. Om man vill få hjälp att behandla sin artros så kan man vända sig till en så kallad artrosskola. Där får du hjälp med ett anpassat träningsprogram som lindrar knäartros. Idag kan man även välja att gå i digital artrosskola där du deltar i din behandling hemifrån. Joint Academy erbjuder digital artrosbehandling där du får stöd av en personlig fysioterapeut och får ett anpassat träningsprogram direkt i din mobil. Det finns ingen väntetid för att komma igång och behandla sin knäartros online.
Behandling och operation vid meniskskada
Ibland kan man operera meniskskador med så kallad artroskopi, det vill säga en titthålsoperation. Detta görs i många fall hos yngre människor där menisken har en skada som uppstått vid olycka. Men vid degenererade, åldersförändrade meniskskador har man i många studier kunnat visa att titthållsoperation bara ger en tillfällig lindring utan några säkra långtidsresultat, detta eftersom degenererad meniskskada är en del i en artrossjukdom i de flesta fall.
Socialstyrelsen har slagit fast att det saknas vetenskapligt stöd för att operera degenerativa meniskskador i knäleden. Självklart finns det undantagsfall där en titthållsoperation är nödvändig, men dessa fall är få. Studier idag visar att dessa skador framgångsrikt kan behandlas med fysioterapi, precis som artros.
