Fakta om skelettet
En vuxen människas skelett består av över 200 ben i olika storlekar och utgör ungefär 18 % av kroppsvikten. Skelettets funktion är att vara en stomme för rörelseapparaten och ett skydd för de inre organen. Skelettet är sammankopplat med kroppens muskler via senor.. I skelettet lagras mineraler – det är exempelvis vår största kalciumdepå. Inuti skelettet finns även benmärg, vars främsta funktion är att producera blodkroppar.
Leder och skelett fungerar tillsammans
Skelettet hålls ihop av senor, muskler och leder som möjliggör rörlighet i kroppen. En led är enkelt förklarat det ställe där två skelettdelar möts och rörelse kan ske. I ändarna på var och en av dessa ben finns brosk. Brosket är en viktig vävnad eftersom det tillåter två ben att glida mot varandra på ett smidigt sätt. Ledbrosk fördelar också den belastning som riktas mot leden. Sjukdomen artros påverkar bland annat brosket i lederna. Artros kan försvåra funktionen och göra leden stel samt smärtsam, framförallt vid rörelse.
När det gör ont i skelettet
Skelettet har inga nerver, så själva skelettet kan egentligen inte göra ont. När man får ett benbrott i skelettet kommer smärtan från andra vävnader runt omkring benet såsom benhinnan som bekläder skelettet. Alla som fått en spark på smalbenet vet hur smärta från benhinnan kan kännas.
Osteoporos, eller benskörhet som vi kallar det på svenska, är en förändring där skelettet bryts ned snabbare än det hinner repareras. Det är vanligt hos kvinnor i klimakteriet. Benskörhet gör skelettet svagare men ger i sig ingen smärta och märkas inte hos den drabbade. Istället är det de frakturer som kan komma med sjukdomen som ger besvär och smärta.
Misstänker man att det är en sjukdom som ligger bakom smärta i skelettet kan ett besök hos allmänläkare eller fysioterapeut vara på plats. Dessa kan ställa en diagnos och föreslå passande behandling.
Infektioner i skelettet
Liksom övriga kroppen kan skelettet drabbas av infektioner som kan vara smärtsamma. Infektion i skelettet kallas osteit. Sitter infektionen även i musklerna kallas det osteomyelit. Båda är behandlingsbara men kan få konsekvenser om behandling inte sätts in i tid. Infektioner i skelettet kräver lång behandling med antibiotika, oftast under flera månader. Man kan även behöva operera och utrymma infektionen.
Att stärka skelettet
Eftersom skelettet är kroppens stomme är det viktigt att det är tillräckligt starkt för att fylla sin funktion. Hela tiden pågår en omsättning av skelettet med nedbrytning och uppbyggnad. I unga år är denna omsättning i balans, men kring medelåldern sker en negativ balans och nedbrytning sker snabbare än uppbyggnad. Skelettet börjar då förlora benmassa. Barn kan genom att äta mat som innehåller kalcium öka sin benmassa liksom via rörelse stärka skelettet . Det är även viktigt som vuxen att äta en varierad kost för att få i sig vitamin D och kalcium som båda är näringsämnen som behövs för god skeletthälsa. Att röra på sig och motionera är viktigt för att minska risken för benskörhet genom hela livet.
En aktiv livsstil och en väl avvägd kost kan minska risken för benskörhet. Om skelettet inte används blir det svagare. Fysisk aktivitet hjälper till att stärka och bevara benmassan. Framförallt träning som involverar stötar, såsom löpning eller hopp, stärker skelettet. Man rekommenderar även att undvika alkohol och rökning, eftersom det har hämmande effekter på benomsättningen.
Träning för att stärka skelettet
Uppbyggnad och nedbrytning av benvävnad pågår ständigt i skelettet. Varje gång skelettet belastas reagerar skelettet genom att öka produktionen av benvävnad. När skelettet inte belastas ökar istället nedbrytningen av benvävnad. Att röra på sig regelbundet är bra för att hålla skelettet så starkt som möjligt, både i förebyggande syfte men också som en del av behandling vid diagnostiserad benskörhet.
