Whiplash (pisksnärtsskada) – orsaker, symtom & behandling
Whiplash (pisksnärtsskada) drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år. Whiplash är en överansträngning av nacken som uppstår när man utsätts för en yttre kraft som gör så att huvudet kastas först bakåt, sedan framåt. Det är vanligast att detta sker vid en bil- eller fallolycka. De allra flesta whiplashskador orsakas av att man har blivit påkörd bakifrån.
Den osynliga skadan
I nacken finns muskler, nerver och senor samt diskar mellan ryggradens kotor. Det är oklart vad det är som händer i nacken och vilka strukturer som faktiskt skadas när man råkar ut för en whiplashskada. Det man vet är att en eller fler strukturer är inblandade och att de sträcks eller skadas på något sätt. En whiplashskada syns vanligtvis inte på röntgen, MR eller CT och man brukar därför säga att det är en osynlig skada. Det kan kännas frustrerande för den som drabbats av whiplash att det inte finns en ordentligt förklaring till skadan. Bland forskare och läkare finns det fortfarande ingen samsyn om skademekanismerna. Det vi vet är att skadan är oftast ofarlig, men att den kan för några skapa stora problem och ge långvariga besvär. De flesta whiplashskador läker däremot efter ett par veckor.
Grader av whiplash
En whiplashskada kan vara allt från lindrig till allvarlig och för att lättare kunna anpassa behandlingen har man delat in skadan i fem grupper baserat på skadegrad. Den internationella beteckningen för indelningen är WAD (Whiplash Associated Disorder).
0: Inga symtom. Inga kliniska fynd.
I: Smärta, stelhet eller ömhet i nacken. Inga kliniska fynd
II: Smärta, stelhet eller ömhet i nacken. Kliniska muskuloskeletala fynd som till exempel nedsatt rörelseomfång.
III: Smärta, stelhet eller ömhet i nacken. Kliniska neurologiska fynd som till exempel avsaknad av reflexer och känselnedsättningar..
IV: Smärta, stelhet eller ömhet i nacken. Fraktur eller snedställning av ryggraden.
Hur uppstår en whiplashskada?
De flesta som råkar ut för en whiplashskada får det till följd av en trafikolycka. Det är vanligast att råka ut för en whiplashskada när man blir påkörd bakifrån men man kan också skada nacken vid en kollision framifrån eller vid en nödbromsning. Whiplash uppstår när nacken hastigt slungas bakåt för att sedan slungas framåt. Denna traumatiska rörelse leder till att olika strukturer i nacken sträcks, mer eller mindre. Graden av skadan som uppstår på grund av en trafikolycka, kan till exempel påverkas av hur fort man kör, om man har säkerhetsbältet på, hur huvudet är positionerat vid kollisionen samt hur nackstödet är inställt.
Många tror att man endast kan få en whiplashskada om man krockar eller blir påkörd bakifrån i hög hastighet. Detta stämmer inte utan det räcker med en låg hastighet på 6-8 km/h för att råka ut för en whiplashskada. Vid en krock i denna hastighet utsätts halsryggen för cirka 4,5 gånger ens kroppsvikt.
Whiplashskador är också vanliga inom vissa idrotter som till exempel ishockey och amerikansk fotboll. Även om man har hjälm på sig så skyddar inte denna nacken eller ryggraden. Man ser ofta att ishockeyspelare råkar ut för whiplashskador när de faller baklänges och slår i huvudet i isen.
Det finns också en risk för att få en whiplashskada om man åker vissa nöjesattraktioner där huvudet slungas fram och tillbaka hastigt, som till exempel berg-och-dalbanor.
Symtom på whiplash
Det är inte ovanligt för whiplash att symtomen först kommer några timmar, dagar eller till och med veckor efter olyckan och alltså inte vid själva skadeögonblicket. De vanligaste symtomen vid whiplash är smärta, stelhet och ömhet i nacken. Man kan också få:
- Svårighet att röra huvudet
- Huvudvärk
- Domningar eller stickningar i armarna
- Ont i ryggen
- Yrsel
- Tinnitus
- Sämre syn
En whiplashskada brukar läka av sig själv, men om man har otur kan symtomen bli långvariga. En liten del får problem med nacksmärta och stelhet i flera år efter skadans inträffande. Ungefär 1 500 personer per år (cirka 5%) i Sverige får kvarstående symtom efter en whiplashskada.
Diagnos av whiplash
Eftersom de flesta whiplashskador inte är synliga på varken CT (datortomografi), slätröntgen eller MR (undersökning med magnetkamera), kan de vara svåra att diagnostisera. Diagnosen baseras därför i de flesta fall utifrån symtom och sjukdomshistoria (anamnes) och efter en läkarundersökning. Läkaren brukar utvärdera nackens rörelseomfång, fråga dig var och när det gör ont och testa reflexer, känsla och styrka i armarna. Du får också svara på frågor om själva olyckan som orsakade skadan.
Vid neurologiska besvär eller om man lider av långvariga besvär, kan man göra en MR-undersökning för att se om det föreligger några mjukdelsskador. Det är dock sällan man kan se något vid undersökningen eftersom en sådan skada sannolikt sitter på mikroskopisk nivå i flera strukturer och är därmed inte specifikt synlig i en vävnad.
Har man råkat ut för en allvarlig olycka där nacken tagit skada, brukar man regel undersökas med datortomografi (CT röntgen) för att se om ryggraden har skadats. Det är dock ovanligt med skelettskador i samband med en whiplashskada.
Hur behandlas whiplash?
Whiplash behandlas bäst med rörelse som både påskyndar läkningen och minskar risken för långvariga besvär. Så länge man inte har några synliga strukturella skador och en sjukvårdspersonal har uteslutit allvarligare skada, så mår nacken liksom resten av kroppen bäst av att röra på sig. Forskning har visat att specifik nackträning är mer effektiv än annan träning men även små dagliga promenader kan påskynda läkningsprocessen, då det sätter igång blodcirkulationen. Ökad blodcirkulation är avgörande för att läka ut olika typer av skador i kroppen. Smärtstillande läkemedel som ibuprofen och paracetamol kan dämpa smärtan så att man lättare kan komma igång med rörelse.
Många tycker att det gör ont att röra på sig efter en whiplashskada och tror att de behöver använda en nackkrage eller halskrage för att inte skada nacken ytterligare. Det man i första hand ska veta är att det inte är farligt att röra på sig eller göra olika nackrörelser, trots att det gör lite ont. Nackkragar användes mycket förr när man trodde att nacken behövdes hållas stilla. Forskning har dock visat att en nackkrage i de allra flesta fall bromsar läkningen. Kroppsvävnader mår bra av rörelse och att vila nacken kan vara mer skadligt än nyttigt.
Om du fortfarande har symtom efter ett par veckor eller om dina symtom blir långvariga, kan en fysioterapeut rekommendera olika träningsövningar för att stärka nackmusklerna, öka funktionen och minska smärtan i nacken.
En del tycker att det känns skönt att applicera kyla eller värme på nacken för att lindra smärtan. Vissa tycker exempelvis att en halsduk eller polotröja lindrar besvären. Andra tycker att akupunktur eller TENS hjälper. TENS står för Transkutan Elektrisk Nerve Stimulation och är en behandling som går ut på att skicka svag ström genom huden som stimulerar nerverna i det smärtsamma området.
Det finns inget vetenskapligt stöd för operativ behandling vid whiplash. Däremot kan en operation göras i enstaka fall om det föreligger komplicerande faktorer i samband med whiplashskadan, som till exempel diskbråck eller diskdegeneration.
När ska jag söka vård?
Har du lindriga symtom som blir bättre efter några dagar, så behöver du i regel inte söka vård. Däremot om du får väldigt ont efter att skadan inträffat eller om smärtan strålar ut i armar och händer, är det viktigt att bli undersökt av en läkare eller fysioterapeut som kan säkerställa att du inte fått allvarliga skador. Vid en svårare whiplashskada kan du nämligen få neurologiska symtom.
Har du väldigt starka smärtor i nacken eller huvudet, nacksmärta i samband med illamående eller kräkningar eller minnesstörningar, bör du söka vård akut. Du bör också söka vård om du upplever domningar eller stickningar i armar eller ben, då det kan vara tecken på en neurologisk påverkan.
