Ont i axeln – vanliga orsaker
Axelleden är den rörligaste leden vi har i kroppen och den led som gör att vi kan röra armen fram och tillbaka, rotera armen och lyfta armen upp och ner. Att ha ont i axeln kan därför ha en negativ påverkan på vardagen. Axelsmärta kan bero på ett flertal olika tillstånd.
Axelns anatomi
Axeln består av tre leder: glenohumeralleden, AC-leden (akromioklavikularleden) och SC-leden (sternoclavicularleden). Ibland räknas även den scapulothorakala leden med som en fjärde led, trots att den egentligen inte är en led. Det är glenohumeralleden som vi känner till som själva axelleden. Axelleden är en kulled som ansluter överarmsbenet huvud till skulderbladets ledskål. Runt axelleden finns muskler, senor och ledband som ger axeln stabilitet. Muskelgruppen i axeln heter rotatorkuffen och består av fyra muskler: subscapularis, supraspinatus, teres minor och infraspinatus. Senorna fäster musklerna på benen och ledbanden tillsammans med musklerna håller leden på plats.
Ont i axeln: ett relativt vanligt besvär
Att ha ont i axeln någon gång under ens livstid är inte ovanligt. Axelsmärta kan ha många orsaker och de flesta tillstånd i axeln är ofarliga. Mellan 7-26% av befolkningen lider av axelsmärta som bland annat beror på överbelastning, inflammation i muskler eller muskelfästen, en traumatisk skada eller instabilitet. Olika axelproblem är vanliga i olika åldrar. Axelsmärta känns oftast på utsidan av armen men kan även stråla till skulderbladet och nacken. Om smärtan inte beror på en akut skada till axeln, är en röntgen inte nödvändig för diagnostik.
Vanliga orsaker till ont i axeln
Det finns många orsaker till att ha ont i axeln men några av de vanligaste är:
- Impingement (inklämningssyndrom)
- Tendinopati (senskada)
- Rotatorkuffruptur
- Frozen shoulder (frusen skuldra)
- Bursit (slemsäcksinflammation)
- Instabilitet i axeln
- Artros i axeln
Behandling av ont i axeln
Ont i axeln behandlas huvudsakligen med övningar som tillhandahålls av en fysioterapeut. Vid starka smärtor kan smärtstillande läkemedel eller kortisoninjektioner komplementera fysioterapin. I vissa fall, beroende på tillstånd och om besvären inte blir bättre med hjälp av egenvård och fysioterapi, kan en operation övervägas.
Impingement (inklämningssyndrom)
Impingement innebär att det skett en förträngning i axelrummet mellan överarmen och skulderbladsutskottet (akromion) vilket bidragit till en inklämning av senor i axelleden. Tillståndet orsakas i regel av en överansträngning av axeln, åldersförändringar eller upprepade monotona axelrörelser. Till exempel drabbar det ofta idrottare som använder sina axlar mycket, så som simmare och tennisspelare. De flesta som drabbas är i 50-årsåldern.
Om du känner smärta i framsidan av axeln eller överarmen när du lyfter eller roterar armen, kan det bero på impingement. Inklämda senor kan också leda till att det blir svårt att röra axeln ordentligt och det gör oftast speciellt ont att lyfta armen uppåt och utåt. Många upplever även att det gör ont att ligga på armen under natten. Muskelsvaghet är ett annat vanligt symtom vid impingement.
Förstahandsbehandling för impingement är fysioterapi för att träna musklerna i axeln. Syftet med att träna musklerna är att skapa en optimal position för skuldran så att senorna avlastas. Brist på rörelse kan förvärra besvären. Har man mycket ont kan smärtstillande läkemedel eller kortisoninjektioner ge kortsiktig smärtlindring. Enligt forskning så är kirurgisk behandling vid inklämningssyndrom inte bättre än träning.
Tendinopati
Tendinopati är ett samlingsnamn för olika senskador. En senskada i axeln är relativt vanligt och kan uppstå vid ett trauma mot axeln eller på grund av överansträngning/överbelastning. Den drabbade senan kan få små rupturer eller bli inflammerad vilket skapar besvär som smärta, svullnad, muskelsvaghet och nedsatt funktion i axeln. Ibland kan flera senor bli inflammerade samtidigt. Det allra bästa man kan göra när man har en senskada är att använda armen med försiktighet utan att den överansträngs. Armen ska inte hållas stilla för då riskerar man att bli stel i axeln. En fysioterapeut kan bidra med specifika övningar som kan lindra symtomen. Om man har väldigt ont i axeln kan anti-inflammatoriska läkemedel eller kortisoninjektioner också ge smärtlindring.
Rotatorcuffruptur
När en sena brister i rotatorkuffen kallas det för en rotatorkuffruptur. Rupturen kan antingen gå igenom en del av eller hela senan. Att en sena brister kan bero på åldersförändringar, ett trauma till axeln (till exempel vid en fallolycka) eller både och. Vanliga symtom är nedsatt rörlighet, smärta och muskelsvaghet i axeln. Smärtan känns ofta i den övre delen av axeln eller i utsidan av överarmen, speciellt när armen lyfts upp mot huvudet. Många upplever att smärtan blir ännu värre på natten, vilket gör det svårt att sova. Muskelsvaghet och begränsad rörlighet i axeln upplevs ofta om senan har gått av helt. Vid en rotatorkuffruptur krävs en bedömning för att ta beslut om behandlingen ska vara konservativ (fysioterapi, smärtstillande läkemedel) eller operativ. Man opererar oftast endast på yngre personer vars ruptur uppstått till följd av en traumatisk skada. I detta fall bör en operation utföras inom 3 månader efter skadan.
Frozen shoulder
Frozen shoulder (frusen skuldra eller frusen axel på svenska) är ett tillstånd som uppstår när ledkapseln som omger axelleden blir inflammerad och drar ihop sig. Detta leder till att det blir trångt i området vilket orsakar smärta och stelhet i axeln. Det är oklart varför frozen shoulder uppstår och tillståndet utvecklas oftast under flera månader. Besvären brukar vara i 2-3 år.
Man brukar dela upp frozen shoulder i tre faser: frysning, frusen och upptining. Den första fasen kännetecknas av smärtor i axeln och överarmen, både på dagen och natten. Efter några månader börjar axeln bli stel och det kan bli svårt att vrida armen utåt. Under andra fasen brukar det mesta av smärtan ha avtagit men stelheten är mer uttalad. Rörligheten blir väldigt påverkad och det blir svårt att utföra vardagssysslor som kräver armrörelser. Denna fas varar i upp till 1 år. I sista fasen som är upptiningsfasen får man långsamt tillbaka rörligheten i axeln. Att återfå rörligheten kan ta allt mellan 6 månader och 2 år. Den viktigaste behandlingen vid frozen shoulder är fysioterapi för att lindra smärta och träna upp styrka i axeln. Under frysningsfasen ligger fokus på smärtlindring medan under upptiningsfasen får man hjälp med att öka styrkan. Vid stärka smärtor kan antiinflammatoriska smärtstillande eller kortisoninjektioner ge lindring. Ibland kan man behöva opereras om man inte alls klarar av arbetet eller vardagen på grund av att axeln är så stel. Vid en operation spräcks eller delas ledkapseln.
Axelinstabilitet
Eftersom axelleden är den led i kroppen med störst rörelseomfång, kan den lätt glida ur sitt läge om till exempel axel vrids kraftigt eller vid en fallolycka där armen tar emot mot marken. Detta kan hända vem som helst. Har man däremot en instabilitet i axeln kan man drabbas av besväret att axeln ofta hoppar ur led (luxation) eller nästan hoppar ur led (subluxation).
När axeln hoppar ur led lägger sig ledhuvudet antingen bakom eller framför ledpannan. I nästan alla fall lägger den sig framför. Detta kallar man för en främre axelledsluxation. Vid en subluxation hoppar axeln delvis ur led men lika snabbt tillbaka igen. En del personer har en medfödd instabilitet, vilket orsakar en överrörlighet i leden. Unga idrottare under 30 med instabilitet i axeln har ofta besvär med att axeln hoppar ur led eller nästan hoppar ur led. Detta speciellt inom sporter som kräver mycket axelrörelse, som handboll, volleyboll eller tennis. En axelluxation kan vara väldigt smärtsam och kännas obehaglig. Oftast behöver en luxation behandlas akut av en läkare och reponeras (sättas tillbaka på plats). Detta både för att det gör fruktansvärt ont i axeln när den hoppar ur led men också för att undvika att vävnaderna runt omkring axelleden tar skada. I vissa fall behöver axeln opereras för att stabiliseras om en person ofta besväras av luxationer eller subluxationer.
Bursit (slemsäcksinflammation)
Slemsäcksinflammation, eller bursit i axeln, kännetecknas av en inflammation i en av axelns tre slemsäckar (bursor) som ligger i axelleden. En slemsäck är en vätskefylld säck vars uppgift är att agera stötdämpare mellan skelettet och vävnaderna. En slemsäcksinflammation i axeln orsakar främst smärtor i överarmen som förvärras vid vissa armrörelser. Även svullnad är vanligt förekommande. Axelsmärtan tenderar att vara densamma dag och natt. Starka smärtor kan leda till nedsatt funktion av armen. Tillståndet uppstår antingen helt utan anledning (långvarig bursit) eller efter en akut skada till axeln (akut bursit). Långvarig bursit är vanligast, och beror på en upprepad irritation av slemsäcken. Akut bursit läker ofta efter cirka 4-6 veckor medan långvarig bursit kan komma och gå. Träning av axeln är den rekommenderade behandlingen vid långvarig bursit. Kortisoninjektioner dämpar inflammationen i axeln och kan ge kortsiktig smärtlindring vid akut bursit.
Artros i axeln
Artros i axeln är relativt vanligt och kan drabba de flesta leder i axeln. Dock brukar man mena artros i själva axelleden (glenohumeralleden) när man talar om axelartros. Axelartros debuterar i de flesta fall efter 65 års åldern. Vanliga symtom inkluderar axelsmärta och stelhet. Det blir ofta svårt att utföra dagliga aktiviteter som kräver att man lyfter armen, så som att klä på sig, duscha eller borsta håret. Symtomen kan förväxlas med andra axelbesvär. Därför bör artros diagnostiseras av en fysioterapeut eller läkare genom en bedömning baserad på patientens sjukdomshistoria, ledfunktion och smärtnivå.
