Ont i foten – vanliga orsaker

Att ha ont i fötterna någon gång i livet är väldigt vanligt, men också väldigt besvärligt. Då det är våra fötter som bär upp hela vår kroppsvikt utsatts fötterna för mycket belastning som kan orsaka flera olika smärtsamma tillstånd. Beroende på vad det är som orsakat smärtan, kan det göra ont i olika delar av foten. 

Få hjälp med ledsmärta direkt i mobilen

  • 5 minuter om dagen

  • Patientavgift 0 kr

  • Inga väntetider

Kom igång idag
4.7
10,000+ recensioner
100 000+ Patienter behandlade

Innehåll

Orsaker till ont i foten

Smärta i foten är i de flesta fall ofarligt och är oftast resultatet av överbelastning. Löpning, långa promenader och övervikt kan i längden belasta fötterna. Även en stillasittande livsstil kan bidra till att man får ont i fötterna. Fotsmärta kan vara ett tecken på flera olika tillstånd, som till exempel hälsporre, hallux valgus eller hälseneinflammation. 

Har du ont i foten beror det oftast på: 

  • Överbelastningar (till exempel hälsporre, Mortons neurom, hälseneinflammation, akillesinsertalgi, stressfraktur, ganglion)
  • Hallux valgus
  • Artros (bland annat hammartå)
  • Plattfothet eller höga fotvalv
  • Vrickning/stukning
  • Hälseneruptur
  • Frakturer i tår och metatarsalben

Behandling av ont i foten

De flesta besvären i fötterna kan behandlas med rätt skor (skor med låg klack, stötdämpande sula och som ger tillräckligt med utrymme för foten) och anpassade skoinlägg som avlastar foten.  Har man väldigt ont i foten kan receptfria smärtstillande läkemedel eller, beroende på besvär, kortisoninjektioner ge kortsiktig smärtlindring. En stukning eller vrickning av fotleden brukar läka av sig själv, men för att minimera svullnaden kan man applicera något kallt på foten direkt efter skadan inträffat. Man kan också linda eller tejpa foten och fotleden för att ge stabilitet och minska smärtan.  En fysioterapeut kan även vid vissa tillstånd i foten hjälpa till med specifika övningar för att stärka foten och avlastande tejpning. En del tillstånd såsom hallux valgus, artros, hammartå, hälseneinflammation och Mortons neurom, kan en ortoped operera. Operationerna har oftast god effekt.

Ont i främre delen av foten

Har man ont i övre och/eller undre delen av framfoten och i området mellan andra och tredje eller tredje och fjärde tån, kan det vara ett tecken på Mortons neurom (också känt som Mortons sjukdom). Mortons neurom beror på att närliggande ben och ligament börjar trycka på nerven i foten som går ut i tårna. Nerven hamnar då i kläm och det uppstår en svullnad av nerven som ger upphov till smärta. Vanliga symtom på Mortons neurom är en brännande och skärande smärta i framfoten, främst i tårna. Det kan också kännas som att man har en liten sten som fastnat under foten mellan tårna när man går. Ibland kan framfoten domna bort tillfälligt. Tillståndet är relativt vanligt och kan uppstå i alla åldrar. Det är ofta resultatet av främre plattfothet. Risken för att drabbas av Mortons neurom ökar med åldern, allt eftersom det främre fotvalvet blir nedtrampat.  Det är också vanligt att individer som går mycket i högklackade, trånga skor eller helt platta skor drabbas av Mortons neurom. De flesta blir av med besvären genom att använda en så kallad främre pelott, ett skoinlägg som avlastar framfoten. Att välja bekväma skor med låg klack minskar risken för att tillståndet uppstår igen.  Vid svår smärta kan kortisoninjektioner ge smärtlindring.

Ont i hälen

Att ha ont i hälen är ofta resultatet av långvarig fel- eller överbelastning. Har man hälsmärta som inte går över på ett par dagar kan det bero på en rad olika tillstånd såsom slemsäcksinflammation, uttrampad hälkudde och Haglunds häl. Två av de vanligaste besvären är dock hälsporre och hälseneinflammation.

Hälsporre

Hälsporre (medicinsk term: plantar fasciit) är den vanligaste orsaken till ont i hälen. Smärtan tenderar att vara lokaliserad under foten, vid hälens framkant och stråla fram på insidan av foten. Det är vanligt att ha mest ont på morgonen när man går upp eftersom muskeln då är kall.

Löpning på hårt underlag (till exempel på asfalt) med felaktiga skor kan leda till utvecklandet av hälsporre. Nedtrampade fotvalv är dock den vanligaste orsaken till hälsporre och går man mycket i platta skor och dessutom är överviktig, ökar risken för att drabbas av tillståndet. Hälsporre orsakas av att senan som går under hälen, plantarfascian, överbelastas.  Om tillståndet har orsakats av fysisk aktivitet som belastar fötterna, bör man tänka över att välja en annan träningsform (till exempel cykling).  En fysioterapeut kan annars hjälpa till med specifika övningar som man kan göra före eller efter fysisk aktivitet och även ge råd om löp- och gångteknik. Rätt skor och anpassade skoinlägg kan avlasta hälen när man går. Andra behandlingar som kan ge lindring är tejpning, stretchövningar, stötvågsbehandling och vid starka smärtor, kortisoninjektioner.

Hälseneinflammation

Smärta i hälsenan som ibland även strålar till fotleden och vaden, brukar vara ett tecken på hälseneinflammation. Smärtan blir oftast värre om man står på tå, eller precis efter att man har tränat och belastat fötterna. En hälseneinflammation är egentligen resultatet av små skador som uppstår på hälsenan vid träning som inte läker. Namnet på tillståndet är därför missvisande, då ingen inflammation förekommer. Den vanligaste orsaken till hälseneinflammation är långvarig snedbelastning av foten. Behandlingar som lindrar hälseneinflammation är bland annat stegrad träning, stretching, stötvågsbehandling och hälinlägg. En fysioterapeut kan också tillhandahålla specifika övningar och träningsprogram som bygger styrka i senan och benet.

Ont under foten

Att ha ont under foten är ett klassiskt symtom på överbelastning eller felbelastning. Går man länge i klackar till exempel kan man tillslut få väldigt ont under foten. Är man inte van vid att gå eller springa och man går eller springer en längre runda, kan man också känna värk under foten efteråt. Dåliga skor med tunn sula, högt fotvalv, stående arbeten, graviditet och övervikt belastar fötterna och kan ge upphov till smärta under foten. Oftast går denna typ av smärta över efter en dag eller två. Skoinlägg kan hjälpa till att lindra smärtan.

Får man en stark och brännande smärta i trampdynan som blir värre när man belastar foten, rör det sig ofta om tillståndet metatarsalgi. Tillståndet är vanligt bland individer som går mycket i högklackade skor. Behandlingen för metatarsalgi är låga, bekväma skor och specialanpassade skoinlägg. Vid svåra fall kan tillståndet opereras för att vinkla om metatarsalbenen.

Hallux valgus och hammartå

Hallux valgus

Hallux valgus är en felställning av stortåns grundled som gör att stortån trycker mot den andra tån. Vanliga tecken på hallux valgus är en stor hård knöl på sidan av foten. Knölen beror på att leden i stortån buktar ut på grund av felställningen. Orsaken till felställningen är okänd men trånga skor kan vara en bakomliggande faktor hos vissa. Det är främst kvinnor som drabbas av tillståndet och tillståndet har en stark ärftlighet bland kvinnor.  Knölen kan ibland göra ont och därför är rymliga, bekväma skor viktiga att bära. Om knölen orsakar mycket besvär, kan man operera bort den. Ingreppet går ut på att knölen sågas av och tån vinklas om så att den ligger rakt. En del väljer att opereras för kosmetiska anledningar.

Hammartå

Hammartå är namnet på tillståndet när en eller flera tår bredvid stortån är krokiga. Krokiga tår beror för det mesta på artros i tårna. Hammartå är vanligt i samband med hallux valgus, det vill säga många har båda tillstånden samtidigt. Krokiga tår brukar göra ont av att leden trycker mot skorna. Precis som vid hallux valgus, kan rymliga, bekväma skor och skoinlägg minska trycket på tårna och lindra besvären till en viss grad. Har man mycket besvär kan tillståndet opereras. Då kan man antingen avlägsna en bit av benet i tån eller fixera tån med ett stift.

Artros i foten

I foten finns 33 leder och tekniskt sett kan vilken led som helst drabbas av artros. Däremot är artros i foten allra vanligast i stortån. Artros i foten ger ofta symtom som smärta och stelhet, främst efter fysisk aktivitet. Stelhet tenderar även att förekomma på morgonen. Foten kan också svullna upp och det är vanligt att rörligheten i foten påverkas.

Ofta kan man minska besvären med hjälp av specifika fotövningar från en fysioterapeut för att stärka musklerna i foten och öka funktionen. Bekväma skor med specialanpassade inlägg eller skor med rullsula kan avlasta foten när man går. Vid starka smärtor eller väldigt nedsatt funktion, kan kortisoninjektioner ge kortsiktig symtomlindring. Vid svår artros kan den drabbade leden dock behöver opereras. Cheilektomi, borttagningen av osteofyter, är den vanligaste operationsmetoden vid artros i stortån. En osteotomi, det vill säga en omvinkling av stortån, kan också genomföras.

Plötslig smärta i foten

Stressfraktur (marschfraktur)

Drabbas man av plötslig smärta i foten kan det röra sig om en stressfraktur i ett av fotens ben. Smärtan kan sedan komma och gå och provoceras oftast vid fysisk aktivitet som belastar fötterna. Andra symtom på en stressfraktur är ömhet när man trycker på själva benet och svullnad. En stressfraktur är en liten spricka i ett ben som orsakats av överbelastning. Det uppstår vanligtvis hos otränade individer som plötsligt börjar träna eller som går en lång promenad. Stressfrakturer kallas även för marschfrakturer då man förr såg tillståndet hos militärer som gick långa sträckor med tung packning.

Råkar man ut för stressfraktur är det viktigt att man tillåter den att läka. Därför bör man under en period undvika fysisk aktivitet som kan förvärra frakturen. Frakturen läker ofta av sig självt, men läkningen kan ta lång tid, ofta flera månader. Vid starka smärtor kan man behöva använda kryckor ett tag och vid långvariga besvär kan en operation bli aktuell.

Gikt

Upplever man plötsliga, intensiva smärtor i stortån kan det röra sig om gikt (portvinstå på vardagsspråk). Gikt är en ledinflammation som orsakas av att kristaller bildas av urinsyra i leden. Gikt kan drabba olika leder i kroppen men är allra vanligast i stortån. Vid gikt brukar stortån svullna upp, bli röd och göra väldigt ont. Ofta gör den rejält ont vid beröring, även lätt sådan. Ibland kan man även få feber. Att dricka mycket vatten, undvika alkohol samt vila leden är det bästa sättet att behandla sin gikt på. Vid en så kallad giktattack, när symtomen kommer plötsligt och är mycket kraftiga, är akutbehandlingen antiinflammatoriska läkemedel eller kortisontabletter. För att förebygga giktattacker finns läkemedel som minskar urinsyran i blodet. Gikt läker oftast av sig själv på några veckor.

Ladda ner Joint Academy

Få hjälp med ledsmärta direkt i mobilen

  • 5 minuter om dagen

  • Patientavgift 0 kr

  • Inga väntetider

Kom igång idag
4.7
10,000+ recensioner
100 000+ Patienter behandlade

Innehåll

Joint Academy App Joint Academy App

Behandla artros och ryggsmärta direkt i mobilen

Få ett sms med länk för att ladda ner appen

4.7
10,000+ recensioner
100 000+ Patienter behandlade
  • 5 minuter om dagen

  • 0kr i patientavgift

  • Inga väntetider

Behandla artros och ryggsmärta direkt i mobilen
Border

Behandla ledsmärta direkt i mobilen

Med Joint Academy får du ett personligt träningsprogram för att minska ledsmärta.

Ladda ner appen