Ischias och falsk ischias – orsaker, symtom & behandling
Ischias är ett samlingsnamn för smärta som strålar från ryggen eller skinkan ut i benet. Ibland delar man upp ischiassmärta i två sorter: riktig ischias och falsk ischias. Den stora skillnaden är vad det är som orsakar smärtan.
Kosttillskott för ledhälsa
Naturliga kosttillskott för en god ledhälsa. Kampanj gäller t.o.m 27/9.
Kort om ischiasnerven
Ischiasnerven är kroppens längsta och tjockaste nerv som sträcker sig från ländryggen, genom höftregionen ner till knät. Det är fem nervrötter med utgångspunkt från ryggmärgen i ländryggen som tillsammans bildar ischiasnerven. När nerven når knät, grenar den ut sig i mindre nerver som fortsätter ner i underbenet, ändå ut i tårna. Vi har en ischiasnerv på varje sida av kroppen.
Vad är ischias?
Själva termen “ischias” brukar användas som ett samlingsnamn för all smärta som strålar från ländryggen eller skinkan ner i benet. Inom vården använder man endast benämningen ischias vid nervrotsrelaterad smärta, men på vardagsspråk händer det att man separerar “riktig” ischias från falsk ischias. Mellan 10-40% av befolkningen drabbas av ischias någon gång under livets gång.
Orsaker till ischias
Så kallad “riktig” ischias beror på att nervrötterna som bildar ischiasnerven kommit i kläm eller blivit utsatta för tryck, till följd av en skada eller en irritation. Det är dock inte alltid man kan sätta fingret på vad som orsakat smärtan, men den vanligaste orsaken till smärttillståndet är ett diskbråck. Vid diskbråck buktar en disk mellan två kotor i ryggen ut, som ibland trycker på en av ischiasnervens nervrötter. Ungefär 95% av alla med diskbråck har ischias.
Andra orsaker till ischias är :
- Spinal stenos (förträngning av spinalkanalen i ryggraden)
- Spondylolistes (kotglidning)
- Yttre skada (t.ex. vid trafikolycka)
- Degenerativa förändringar i ryggraden (bland annat artros)
- Tumör i ländryggen
Symtom på ischias
Det klassiska symtomet på ischias är smärta som börjar i ländryggen och som färdas längs ischiasnerven genom höften och skinkan ner i benet och ut i foten. Smärtan tenderar att vara intensiv och beskrivs ofta som huggande, stickande eller brännande. Många upplever att smärtan blir värre när man hostar, nyser eller gör en vridrörelse. Eftersom ischias är resultatet av en nervpåverkan, är andra vanliga symtom domningar, stickningar och nedsatt styrka i benet eller foten. Ischias drabbar vanligtvis bara en sida av kroppen men kan i enstaka fall drabba båda.
Riskfaktorer för ischias
Det finns flera riskfaktorer för att drabbas av ischias. Åldersrelaterade förändringar i ryggraden såsom diskbråck, spinal stenos och benpålagringar är starka riskfaktorer för ischias. Mycket stillasittande är också en stark riskfaktor för ischias och falsk ischias och personer som inte rör på sig är mer benägna att drabbas av ischiassmärta än aktiva personer.
Övervikt är en riskfaktor för att drabbas av diskbråck och därmed ischiassmärta. Även yrken som involver arbetsställningar som sätter stress på ryggen kan bidra till ryggbesvär eller skador som ger upphov till ischiassmärta.
Hur ställs diagnosen?
Ischias är en klinisk diagnos som ställs utifrån sjukdomshistoria, riskfaktorer och en fysisk undersökning av patientens rygg och ben. Både en fysioterapeut och läkare kan ställa diagnosen. Man brukar få göra olika rörelsetester för att undersökaren ska få en förståelse för var smärtan sitter och eventuellt vad det är som orsakar smärtan. Vanligt är att styrkan i vaderna testas genom att man får gå på tårna och hälarna.
Ett annat test är att man ligger på rygg med raka ben. Undersökaren lyfter sedan långsamt upp benet på den smärtsamma sidan för att se i vilken vinkel det gör som mest ont. Om smärtan är som starkast när benet är lyft i mellan 30-70 graders vinkel, är det ofta en indikation på ett diskbråck som trycker på ischiasnerven. Även en noggrann undersökning av benens kraft, känsel och reflexer utförs för att ta reda på vilken del av ischiasnerven som är påverkad för att kunna avgöra orsaken till ischiassmärtan och kunna rikta behandlingen bättre.
En röntgen eller MR-undersökning utförs endast om det råder osäkerhet om vad som orsakar smärtan eller om besvären är så intensiva eller långvariga att man behöver mer information för att optimera behandlingen.
Skillnaden mellan riktig och falsk ischias
Den största skillnaden mellan riktig ischias och falsk ischias är egentligen vad smärtan orsakats av. Vid riktig ischias föreligger någon form av irritation eller tryck på ischiasnervens nervrötter i ländryggen, som till exempel ett diskbråck. Smärtan kan vara väldigt intensiv i sin karaktär och sträcker sig från ländryggen ända ner i benet och ut i tårna. Även känseln och styrkan i den sidan som drabbats kan vara påverkad. Vid ischias går smärtutstrålning i princip alltid nedanför knäleden ned mot foten.
Falsk ischias är namnet på all smärta som strålar från rygg eller skinkan ner i låret, men som inte beror på en irritation av eller ett tryck på ischiasnerven. Det kan vara muskulär smärta som liknar ischiassmärta eller så kallad refererad smärta från andra strukturer som är irriterade. Refererad smärta innebär att andra nerver skickar felsignaler till hjärnan och är en vanlig orsak till ischiasliknande smärta.
Det är mycket vanligare att drabbas av falsk ischias än riktig ischias.
Falsk ischias
Varför man drabbas av falsk ischias kan bero på flera olika anledningar och precis som vid riktig ischias är det inte alltid självklart vad det är som orsakar smärtan.
Ischiasnerven passerar nära eller genom sätesmuskulaturen och en irritation av en eller flera muskler i rumpan kan bland annat orsaka “ischiassymtom”. Det är till exempel vanligt att piriformis blir irriterad på grund av överbelastning eller för mycket stillasittande. Piriformis är en liten muskel som sitter djupt inne i sätesmuskulaturen i rumpan. En irriterad piriformis ger ofta upphov till en stark smärta i skinkan som strålar ner i benet. Ett mer korrekt namn för falsk ischias som orsakats av en irriterad piriformis är piriformissyndrom.
Falsk ischias kan göra väldigt ont, men smärtan är för det mesta inte lika intensiv som vid riktig ischias och kan komma och gå i perioder. Smärtan strålar sällan nedanför knät och det är ovanligt att domningar eller känselnedsättning i benen förekommer.
Behandling av ischias
De flesta med ischiassmärta (cirka 85%) blir bättre efter 4-6 veckors egenvård. Att vara fysisk aktiv så mycket man kan är viktigt för snabb återhämtning. Fysisk aktivitet är precis som vid mycket annat, den bästa behandlingen mot ischiassmärta. Däremot bör man undvika lyft som belastar ryggen om ischiasen beror på ett diskbråck.
Har man drabbats av ischias ska man alltså fortsätta med sina vanliga vardagsaktiviteter så mycket som möjligt, samt få in träning i vardagen. Undvik långa perioder av sittande eller liggande då detta kan förvärra symtomen.
Många upplever att värme hjälper mot smärtan. En värmeflaska eller ett varmt bad kan kännas lindrande. Smärtstillande läkemedel såsom ibuprofen, naproxen och diklofenak (NSAID) kan behövas när smärtan är som värst. I sällsynta fall om smärtan inte blir bättre med egenvård, kan en kortisoninjektion i ryggen eller sätesmusklerna (beroende på bakomliggande orsak) av en läkare eller en fysioterapeut som är utbildad i att ge injektioner ha effekt.
Om det är en irritation i sätesmuskulaturen som orsakar besvären, kan anpassade stretchövningar som görs dagligen lindra ischiassmärtan.
Hur en fysioterapeut kan hjälpa till
Vet man inte hur man ska komma igång med träningen, kan man kontakta en fysioterapeut som kan hjälpa till med en träningsplan. En fysioterapeut kan även tillhandahålla specifika styrke- och stretchövningar för ländrygg eller sätesmuskulaturen som kan lindra smärtan.
Undvik opioider vid ischias
Det är aldrig gynnsamt att använda starka smärtstillande som opioider vid ischias, då dessa läkemedel dämpar nervsmärta dåligt. Opioider har även många biverkningar samt är starkt beroendeframkallande.
När ska jag söka vård?
Ischias är i regel inte farligt och går oftast över inom några veckor om man fortsätter att röra på sig. Man behöver inte nödvändigtvis söka vård för sina besvär. Vill man så kan man boka en tid på sin vårdcentral eller hos en fysioterapeut om man är orolig över smärtan eller vill få en diagnos.
Sök alltid akut vård om din smärta har uppkommit efter en olycka eller om du samtidigt har problem med att hålla tätt för urin och avföring.
