Karpaltunnelsyndrom – orsaker, symtom & behandling
Karpaltunnelsyndrom är ett ofarligt tillstånd som uppstår när medianusnerven, som löper från underarmen in i handen, blir ihoptryckt vid handleden.
Kort om karpaltunnelsyndrom
Karpaltunneln är en smal kanal som ligger mellan benen i handleden. I karpaltunneln finns bland annat medianusnerven, som ansvarar för att ge känsel till tummen, pekfingret, långfingret och halva ringfingret. Vid karpaltunnelsyndrom blir utrymmet i karpaltunneln för trångt och medianusnerven kommer i kläm. Detta orsakar domningar och stickningarna i handen, främst på natten. Karpaltunnelsyndrom drabbar cirka 4% av befolkningen och är vanligast i medelåldern.
Hur ställs diagnosen?
Karpaltunnelsyndrom är en klinisk diagnos, det vill säga diagnosen baseras på sjukdomshistoria och kliniska fynd. Typiska fynd för karpaltunnelsyndrom är domningar, stickningar eller värk i fingrarna som medianusnerven grenar ut i. Det finns två olika provokationstest, Phalens test och Tinels test, som gör det enklare för en fysioterapeut eller läkare att fastställa diagnosen. Vid Phalens test, som går ut på att böja handleden neråt, uppkommer domningar i handen efter 30-60 sekunder om karpaltunnelsyndrom föreligger. Ett positivt Tinels test utlöser smärta och stickningar i medianusnerven vid lätt knackning längs nerven.
Om osäkerhet råder kring diagnosen kan en elektroneurografi utföras. Genom en elektroneurografi kan man undersöka hur nerverna i handen fungerar. Undersökningen går ut på att fästa små elektroder på medianusnerven som skickar svaga elektroimpulser genom nerven. En elektroneurografi kan vara behjälplig för att utesluta differentialdiagnoser såsom polyneuropati och cervikal rizopati.
Riskfaktorer för karpaltunnelsyndrom
Oftast är orsaken till karpaltunnelsyndrom okänd. Däremot finns det flera riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av tillståndet.
Två vanliga riskfaktorer är ålder och biologiskt kön. Karpaltunnelsyndrom drabbar vanligtvis personer mellan 40-60 år. Det är tre gånger så vanligt att kvinnor drabbas av tillståndet än män.
Graviditet ökar också risken för karpaltunnelsyndrom. Dock brukar symtomen gå över efter förlossningen.
Även upprepat handarbete, övervikt, handledsfrakturer och sjukdomar som diabetes, reumatoid artrit och hypotyreos är riskfaktorer för karpaltunnelsyndrom.
Vanliga symtom
Karpaltunnelsyndrom kännetecknas oftast av domningar och stickningar i handen, framförallt i tummen, pekfingret, långfingret och ringfingret. Besvären brukar bli värre efter aktiviteter som innefattar böjning av handleden. Man kan uppleva såkallad sockerdrickskänsla i händerna, framförallt på natten och på morgonen. Känslan av en stickande eller avdomnad hand går oftast över genom att skaka handen.
Andra vanliga symtom på karpaltunnelsyndrom är:
- Värk eller smärta i handen och handleden
- Försämrad muskelstyrka i handen, främst i tummen
- Försämrad handmotorik
- Nedsatt känsel i fingrarna
- Fumlighet i handen (svårighet att greppa föremål)
Behandling av karpaltunnelsyndrom
Karpaltunnelsyndrom går för det mesta över av sig själv med egenvård. Det är oftast graden av symtom som styr valet av behandling. De flesta blir bättre av behandling med nattskena (ortos) eller handövningar. En nattskena hjälper till att avlasta handleden för att minska trycket på medianusnerven. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan tillhandahålla specifika övningar som kan lindra besvären.
Ibland kan man få en kortisoninjektion i nerven som tillfälligt minskar besvären.
Om symtomen ej blir bättre med hjälp av egenvård, är det vanligt att man gör en så kallad karpaltunnelklyvning. Operationen går ut på att skära av ledbandet som täcker karpaltunneln för att minska trycket på medaniusnerven. På så sätt försvinner symtomen. Det är en enkel operation som endast tar cirka 15 minuter att genomföra. En karpaltunnelklyvning görs alltid i lokalbedövning.
Efter operationen är det viktigt att använda handen så normalt som möjligt. Dock bör man vara försiktig med att belasta handen och handleden tungt de första veckorna. För snabbare återhämtning är det bra att träna upp rörligheten i handen genom att göra olika anpassade handövningar.
